När vård, skola och omsorg inte längre kan granskas

Företaget WeMind AB blev efter vinnande anbud på det nya psykiatriuppdraget i Stockholms sydöstra sektor (Nacka, Tyresö, Värmdö, Haninge och Nynäshamn ) landets näst största privata psykiatriska vårdgivare med 15 mottagningar i fyra landsting. Men den som idag begär ut underlaget till WeMind AB:s vinnande anbud på det nya psykiatriuppdraget – med ett värde på runt 220 miljoner kronor årligen i fyra år – har inte möjlighet att se väsentliga delar av vad som utlovats av företaget. Texten i anbudet är till stor del sekretessbelagd och därmed överstruken. Det vårdföretaget lovat känner därför bara Stockholms läns landsting (SLL) till – trots att verksamheten finansieras helt av skattemedel.

Vid en offentlig upphandling ingår landstinget en så kallad affärsförbindelse med en så kallad utförare, ett privat vårdbolag. När affärsförbindelsen skrivits under tar aktiebolagslagen över där transparens tidigare gällt utifrån offentlighetsprincip och meddelarskydd. Vad det privata bolaget anser viktigt i konkurrenshänseende, kan de nu begära sekretessbelagt – om de själva vill.

Vårt överklagande av sekretessbeläggningen av den tidigare allmänna handlingen – WeMind AB:s anbud – har avslagits av alla instanser upp till Högsta förvaltningsdomstolen. Detta trots att det sekretssbelagda anbudet – vid sidan av affärshemligheter – även innehåller information om innehållet i vårdutbudet. Det gäller exempelvis psykoterapimetoder, vårdrutiner, ja till och med avsikter om transparens, kommunikation och ”patientens delaktighet”. Allt är inte överstruket i dokumentet, men tillräckligt mycket som inte rimligen bör betraktas som hemligt.

Upphandlingar vinner man på vad man säger att man kommer att göra, inte på vad man dittills visat sig kunna åstadkomma. Erfarenhet är ingen merit. Den centrala frågan förblir därmed granskningsmöjligheten. Både vad gäller hur väl verksamheten utförs – något som är ordentligt eftersatt inom psykiatrin – men framför allt av vad som utlovas?

I SLL:s ”Tjänsteutlåtande” i samband med den senaste tilldelningen av psykiatriuppdraget skriver man:

”Upphandlingen innebär en tydligare koppling mellan uppföljning, uppnådd kvalitet och vad som utlovas i vårdgivarens anbud. Om det vid uppföljning visar sig att det som vårdgivaren utlovat i sitt anbud inte uppnås kommer som första steg en handlingsplan begäras in för att rätta till bristerna. Om så ej sker kommer ett vite på högst sex procent av den beräknade ersättningen tas ut.” (vår betoning).

Med nuvarande sekretessnivå kommer inte heller denna utfästelse från SLL:s sida att kunna granskas. Huruvida det vinnande budets löften om vårdkvalitet och vårdinnehåll också verkställts är något som enbart den upphandlande myndigheten har full insyn i, inte allmänheten.

En parallell aspekt av hemlighetsmakeriet rör övergången från en privat vårdgivare till en annan, vilket blir allt vanligare. När ett privat regi(m)byte sker, och man som inkommande företag accepterat det hela som en verksamhetsövergång inklusive personal, står personalen inför valet att stanna eller söka ett annat arbete. Men för att kunna göra ett någorlunda informerat val borde befintlig vårdpersonal åtminstone få tillgång till den vård- och metodinriktning, som det inkommande vårdföretaget ämnar bedriva. Så är det inte idag.

Under övergångstiden mellan tilldelning och övertagande, vilket kan röra sig om ett halvår, står såväl vårdpersonal som patienter utan full information om det planerade vårdinnehållet. Detta är både orimligt ur ett demokratiskt och ett vårdetiskt perspektiv.

Att det kan finnas detaljer av ren affärskaraktär i ett anbud är en sak. Men att måla med så bred sekretesspensel över innehållet som man accepterar i SLL måste ses som både alltför lättvindigt och som ett rent missbruk utifrån egen bekvämlighet. Lagen verkar dock inte med nuvarande formuleringar kunna komma åt ofoget. Frågan blir därmed för tillfället rent politisk.

Den journalist eller medborgare som i framtiden önskar granska om utfärdade löften infriats – under eller efter fyraårsperioden – göre sig inte besvär vare sig granskningen avser vårdföretaget eller beställaren landstingets granskningsuppdrag. Vårt budskap är förstås inte att landstingen till varje pris bör få företagen att driva igenom vad de lovat – den bördan hamnar som vanligt på den alltmer pressade personalen – utan att istället peka på risken av det eskalerande hemlighetsmakeri som driver fram alltmer orimliga löften.

Skribenterna är efter verksamhetsövergång den 1 februari 2018 anställda på WeMind AB dessförinnan var de anställda på Capio Psykiatri.

Ingvar Svensson, leg. psykolog,
 Värmdö vuxenpsykiatri

Daniel Maroti, leg. psykolog,
 Värmdö vuxenpsykiatri