Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

Mobbningsfallet i Krokom måste bli en väckarklocka

Mobbningsfallet i Krokom visar att det krävs oerhört långa rättsprocesser för att få klarhet i vilket ansvar arbetsgivaren har för den psykosociala arbetsmiljön. Denna oklarhet drabbar både arbetsgivare och anställda. Om ingenting görs kommer rättsosäkerheten bestå, vilket kan leda till försämrad arbetsmiljö för många arbetstagare.

Publicerad: 24 mars 2015, 06:38

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ArbetsmiljöPsykisk ohälsaMobbning

Vilket ansvar har arbetsgivaren för den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen? Det enkla svaret är att arbetsgivaren har ett generellt ansvar för att förebygga ohälsa och olycksfall. Det så kallade mobbningsmålet i Krokoms kommun, visar tyvärr att frågan inte längre är lätt att besvara. Flera arbetsgivare, exempelvis Örebro kommun, har ifrågasatt Arbetsmiljöverkets förelägganden gällande psykosocial arbetsmiljö för att vara otydliga. Det råder en osäkerhet för alla.

Domarna visar också på en generell problematik i arbetsmiljörätten. Att det krävts oerhört långa rättsprocesser för att få klarhet i vilket ansvar arbetsgivaren har för den psykosociala arbetsmiljön. Detta drabbar både arbetsgivarna och arbetstagarna vilket i sin tur leder till att företagen som helhet lider.

Inom arbetsmiljörätten sätter Arbetsmiljölagen upp både ramen och målet för arbetsmiljöarbetet i Sverige. För att förtydliga lagen finns föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Förutom en (1) generell föreskrift om systematisk arbetsmiljöarbete finns en uppsjö föreskrifter som är gällande för olika typer av risker i arbetslivet, och olika typer av branscher och arbeten. En mycket stor mängd av dessa reglerar på detaljnivå olika former av risker i fysiskt arbete i olika branscher.

Som jämförelse finns det angående arbetet med den psykosociala arbetsmiljön endast en (1) föreskrift från år 1980. Denna enda föreskrift har aldrig uppdaterats. Precis som riskerna för olyckor och ohälsa i fysiskt arbete är olika för olika branscher och moment är riskerna för psykosocial ohälsa olika för olika branscher och moment. Nuvarande regelverk är inte bara föråldrat då det inte är branschanpassat, utan det är inte heller anpassat till den teknikutveckling eller den förändring av arbetsuppgifter som skett sedan 1980.

Utifrån vår erfarenhet varierar riskerna för psykosocial ohälsa mellan olika typer av arbeten inom olika branscher precis som med den fysiska arbetsmiljön. Det finns därför ett stort behov av branschspecifika föreskrifter för psykosocial arbetsmiljö.

Ytterligare problem med den psykosociala delen av arbetsmiljön är att det inte är tydliggjort var gränsen går mellan påverkan av en persons privatliv på dess arbetsprestation och inverkan på arbetsplatsen respektive arbetsgivarens ansvar att i dessa lägen försöka att hjälpa och ta ansvar för sin arbetstagare. Det är många som inte klarar av att ”stänga av” privatlivet när man kommer till jobbet eller att ”stänga av ” jobbet när man kommer hem. I det samhälle vi nu lever i blir gränserna mellan privatliv och arbetsliv allt mer flytande. Jobbet påverkar privatlivet allt mer men även tvärtom.

Ett otydligt regelverk är inte önskvärt för arbetsgivaren som inte på förhand kan förutse sitt ansvar och vilka ansträngningar som krävs av denne för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar. Händer då något blir det mycket svårt för alla inblandade att se vem som bär ansvaret. Problematiken med psykosocial ohälsa förstärks även av att det enda sättet att få klarhet i ansvarsdelen blir att driva eller stå ut med långa rättsprocesser. Och de senaste rättsfallen ger inte mycket hopp. Utfallet av de rättsliga prövningarna nyligen har inte rett ut osäkerheterna. Situationen är varken lämplig eller rättssäker.

Problemen som finns gällande psykosocial arbetsmiljö är dock inte okända för Arbetsmiljöverket. Exempelvis ledde Arbetsmiljöverket år 2012 en inspektionskampanj på EU-nivå med syftet att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets medvetenhet har dock ännu inte lett till någon förändring av föreskrifterna på området. Förslag på en förnyelse av föreskriften från år 1980 var på remiss under hösten 2014. Den föreslagna förnyelsen är dock en generell föreskrift för psykosocial arbetsmiljö. Den beaktar varken branschspecifika problem och risker, vilket gör att otydligheten består.

Att införa branschspecifika föreskrifter för den psykosociala arbetsmiljön skulle skapa en tydlighet för arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Tydligheten motverkar nuvarande osäkerhet. Ett tydligare ansvar skulle även leda till förbättrade möjligheter för arbetsgivarens arbetsmiljöarbete. Det är något som alla tjänar på.

Ytterst är detta ett ansvar för regeringen som har möjlighet att ge ordentliga, detaljerade direktiv till Arbetsmiljöverket. Låt oss hoppas att regeringen och Arbetsmiljöverket, nu efter Krokom-domen tar denna fråga på allvar och börjar agera. Om ingenting görs kommer rättsosäkerheten bestå vilket riskerar att leda till försämrad arbetsmiljö för många arbetstagare. Något som i sin tur leder till ökade kostnader för arbetsgivare. Vi kan inte tänka oss att någon föredrar denna situation.

Fotnot: Skribenterna är båda verksamma vid Foyen Advokatfirmas avdelning för arbetsmiljörätt.

Pia Pehrson, advokat och partner Foyen Advokatfirma, verksam vid avdelningen för mark- och miljöjuridik

Tommi Possnert, jur. kand. Foyen Advokatfirma

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev