Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

Missförstånd har fått tiggeridebatten att spåra ur

I stället för att diskutera fattigdomens orsaker och vad som kan göras åt den, inriktar sig alltfler krafter på att bekämpa de fattiga. Nu senast i fallet med det norska förslaget om att kriminalisera tiggeri. Tre felaktiga påståenden om tiggeriet har lett till att diskussionen hamnat snett.

Publicerad: 6 februari 2015, 10:19

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Den svenska debatten börjar allt mer likna den norska.


Ämnen i artikeln:

Fattigdom

I Norge lyckades man i sista stund fälla förslaget om att inte bara kriminalisera tiggeri utan också hjälp till behövande. Även i Sverige har debatten börjat ta samma vändning som den norska, och det finns krafter som inriktar sig på att bekämpa den fattiga och inte fattigdomen i sig. Debatten är fundamentalt felriktad och baserad på felaktiga premisser, något som måste förändras.

Tiggeri är inte ett nytt problem. Vad som skett är att vi i dag i större utsträckning exponeras för misären. Det har följts av en omfattande debatt som intensifierats av starka känslor. Problemet är att frågan samtidigt blivit allt mer polariserad och missriktad.

Det skylls på såväl EU:s fria rörlighet som ”frikostiga bidragssystem”. Argumenten för att förbjuda tiggeriet (läs fattigdom) brukar kretsa kring tre punkter: det kostar staten pengar, det är kriminellt organiserat och det cementerar individen i fattigdom.

Allt för ofta bemöts dessa påståenden med enbart moraliska och humanitära argument vilket lett till att debatten förs i två parallella spår som inte mer än ytligt berör varandra. Samtidigt har frågan tillåtits att diskuteras på felaktiga grunder och med det blivit än mer polariserad.

• Att tiggeriet skulle vara organiserat finns inget stöd för. Både social- eller polismyndigheten har dementerat detta. Med organiserat kan också menas att man reser och lever tillsammans – det är dock inte kriminellt. Det finns enstaka exempel på kriminella ligors inblandning, men det är just enstaka exempel som inte styrker argumentet.

• Att det kostar staten pengar är rent felaktigt. Rumänska medborgare, som det främst rör sig om, lyder under samma regler som svenska medborgare när det gäller fri rörlighet. Det innebär bland annat att man efter tre månader i ett annat EU-land kan behöva uppfylla vissa ekonomiska krav. Vidare omfattas de inte av svenska socialsystem och om vi beslutar att på humanitära grunder underlätta deras situation så sker det frivilligt och genom demokratiska beslut.

• Att tiggeri cementerar individer i fattigdom är ett påstående som bygger på personliga ställningstaganden och inte på vetenskap. Det finns ingen dokumentation som styrker detta utan det är en rent subjektiv åsikt. Däremot finns det dokumentation från bland annat Världsbanken och ECE som visar på stor diskriminering av romer i samhället, inte minst i Östeuropa.

Dessa argument förutsätter också att alla kan få jobb bara de anstränger sig. Så ligger det dock inte till. Undersökningar från LO och IFAU visar på strukturell diskriminering i anställningsprocesser. Därtill visar ECE på diskriminering av romer, inte minst i Östeuropa, inom såväl utbildning som sjukvård. Tillgång till arbete, utbildning och sjukvård är tre grundläggande områden för lyckad etablering.

Att argument som de ovan vinner mark är inte förvånande. Att bevittna denna misär är påfrestande och man letar gärna efter enkla förklaringar. Men felaktiga påståenden leder till att man likt i Norge börjar bekämpa de fattiga i stället för fattigdomen.

Det är därför ohållbart att föra en diskussion med två parallella inriktningar som inte berör varandra. I stället behövs rationalitet och pragmatism för att bemöta stora samhällsproblem som fattigdom, rasism och ökade klyftor. Svenska regeringens inledda samarbete med Rumäniens dito är ett steg på vägen.

Vi måste släppa behovet att bekräfta vår egen världsbild och i stället börja inkludera alla i samhällets bästa.

Johan Gynnhammar, SSU Örebro

Ali Karimi, SSU Göteborg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Fattigdom

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev