Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

Miljonprogrammen behöver ett hållbart lyft

Miljonprogramsområden som Gårdsten i Göteborg och Vivalla i Örebro visar att det sociala perspektivet måste finnas med om förorten ska utvecklas i rätt riktning. Att bara kommersialisera räcker därför inte, svarar två jurister.

Publicerad: 12 november 2014, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

De sociala och ekologiska perspektiven lika viktiga för förorterna.


Ämnen i artikeln:

MiljonprogrammetHållbart byggandeSamhällsplaneringBostäder

REPLIK Magnus Meyer och Fredrik Bergström på konsultföretaget WSP ger i deras debattartikel i Dagens Samhälle (7/11) Kommersialisera miljonprogrammen uttryck för vad vi anser vara en onyanserad syn på hållbar utveckling i förhållande till ekonomisk tillväxt. Förhållningssättet är enkelt uttryckt av den gamla skolan.

Målet om hållbar utveckling bygger på tre korrelerande perspektiv; det ekonomiska, sociala och ekologiska. Följaktligen måste samtliga perspektiv inkorporeras i arbetet med det hållbara samhällsbygget. Meyer och Bergström ger dock uttryck för att det kommersiella intresset måste ges företräde för att skapa en bra affär i ett bostadsområde. Eller som de skriver i artikeln: ”Diskussionen om våra förorter har haft fokus på sociala aspekter och byggtekniska utmaningar. Vi menar att detta är sekundärt. Viktigare är att fundera på hur man skapar en bra affär för de som ska investera”. Låt oss förklara lite närmare varför vi inte delar deras syn.

Målet om hållbar utveckling är en strategi som är ett ständigt återkommande inslag på såväl internationell, nationell som lokal nivå. De ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiven är sammanflätade och måste ges samma dignitet inom ramen för den goda affären. Ponera att en affär sker till ett mycket billigt pris, men till en hög social och ekologisk kostnad, är det då att anses som en god affär?

Meyer och Bergström verkar debattera för att arbete med hållbar utveckling i förortsområden hämmar tillväxten, eller i vart fall att socialt arbete måste ge vika för rent kommersiella värden, annars blir det ingen fart på bygget. Vi menar dock att det ena inte behöver utesluta det andra. Ett sofistikerat och målmedvetet hållbarhetsarbete i förortsområden kan mycket väl leda till positiva effekter och tillväxt för samtliga inblandade, det vill säga boende, offentlig sektor och privat sektor. Detta finns det flera goda exempel på.

Ta till exempel området Gårdsten strax utanför Göteborg. När det kommunala bostadsbolaget Gårdstensbostäder bildades 1997 var området kraftigt eftersatt. Kriminaliteten var hög. Lägenheter stod tomma. Ett gediget arbete med hållbarhetsfrågor och boendeinflytande de senaste 15 åren har lett till att kölistan till lägenheter i Gårdsten i dag är lång. De lokaler som finns i centrum är inte bara fullbelagda, det är dessutom en majoritet lokala aktörer som verkar i dem. Gårdstensbostäder gör i dag inte bara en samhällsekonomisk vinst utan även en ren ekonomisk vinst. Många privata byggbolag vill vara med i bygget Gårdsten.

I Örebro finns Vivalla-projektet där det kommunala bolaget Örebrobostäder arbetar med hållbarheten i fokus. Liksom i Gårdsten ges de boende stort inflytande i olika frågor och i offentliga upphandlingar ställs till exempel krav på lärlingsplatser som skapar jobbmöjligheter för de boende. Detta leder till att fler personer som tidigare befunnit sig i samhällets periferi får in foten på arbetsmarknaden, samt att bygg- och entreprenadföretagen får en närmare kontakt med de boende i området. Genom den ökade kvarterskänslan minskar skadegörelsen och trivseln höjs. Utvecklingen i området innebär i förlängningen ett ökat kommersiellt värde.

Det är inte bara offentliga bostadsbolag som arbetar med hållbar utveckling i samhällsbyggandet. Bland annat HSB arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor, framförallt beträffande ekologi och miljö genom certifieringar med mera.

Nyckeln till utveckling och tillväxt i våra förorter med tillhörande centrum ligger i samarbetet mellan det offentliga, det privata och framförallt de boende. För att få ut maximal effekt av samarbetet är det viktigt att se på frågorna i ett vidare perspektiv.

Det ena utesluter inte det andra, det ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiven är snarare varandras förutsättningar inom ramen för den goda affären. Ett hållbart stadsbygge bidrar positivt till miljön, samhället och marknaden och det behöver inte finnas något som är sekundärt. Låt oss lämna den gamla skolan och lägga den gamla skolboken på vinden. Eller för all del, återvinn den till en ny mer uppdaterad och progressiv version som funkar i dagens samhälle.

David Schreiber, leder Gärde Wesslau Advokatbyrå i Göteborgs hållbarhetsgrupp där han också är verksam som biträdande jurist och arbetar med miljöstrategisk offentlig upphandling

Mohamed Hama Ali, biträdande jurist vid Gärde Wesslau Advokatbyrå och flitigt anlitad föreläsare om social och strategisk offentlig upphandling

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News