Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

Mer stöd till ryska människorättsförsvarare!

På söndag, den 18 mars, är det val i Ryssland. Bristen på respekt för mänskliga rättigheter och demokrati i landet är ett hot, inte bara mot det ryska civilsamhället utan också mot Sverige och omvärlden. Svenska politiker måste tydligare ta ställning mot människorättsbrotten i Ryssland. Samtidigt måste Sverige såväl som EU öka stödet till människorättsorganisationer i landet, skriver Joanna Kurosz, Eurasienchef på Civil Rights Defenders.

Publicerad: 16 mars 2018, 15:26

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Mänskliga rättigheterBidrag

I en ny rapport belyser Civil Rights Defenders hur den ryska regimen med hjälp av repressiv lagstiftning, propaganda och dimridåer svartmålar och utmanövrerar organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och demokrati. En situation som inte väntas förbättras i och med det kommande valet. Allt pekar på att Vladimir Putin återigen blir vald till president. Frågan är bara om valdeltagandet blir tillräckligt högt för att kunna fortsätta upprätthålla charaden med demokratiska val.

De senaste åren har Putin infört ett flertal lagar som haft stor negativ inverkan på människorättsorganisationer. En av lagarna stämplar människorättsförsvarare som utländska agenter, i folkmun spioner, om de får finansiering från utlandet och en annan lag förbjuder samarbete med utländska organisationer som anses ”icke önskvärda” i Ryssland. Lagarna innebär ett kraftigt minskat handlingsutrymme för människorättsorganisationerna i landet – vilket är ett direkt hot mot de mänskliga rättigheterna.

De diffusa och godtyckliga lagarna innebär att människorättsförsvarare kan anklagas och fängslas för i princip vad som helst. För agentklassade människorättsförsvarare ökar också hotbilden och vissa utsätts för våld med målet att skrämma dem till tystnad. Lagarna syftar även till att skada människorättsorganisationerna ekonomiskt genom att göra det svårare att donera pengar till dem. Lägg därtill böter och höga administrativa kostnader som sätter ytterligare käppar i hjulen. Resultatet är att det blir svårare för organisationerna att bedriva sitt arbete.

Människorättsförsvararna kritiserar regimen och är en nagel i ögat för den. För att kväva kritiken har ryska staten etablerat statligt kontrollerade organisationer, så kallade GONGO:s. Syftet är att vilseleda omvärlden och ge en illusionen av att staten tillåter oberoende organisationer. I själva verket är det dock staten som kontrollerar organisationerna och frågorna de arbetar med.

Bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna i Ryssland påverkar även oss i Sverige. Ryssland har åtagit sig att följa internationell lagstiftning för mänskliga rättigheter och därmed skydda människors föreningsrätt och andra grundläggande friheter. Civil Rights Defenders rapport visar med all tydlighet att Ryssland inte lever upp till de regler som landet har förbundit sig att följa.

Redan vid undertecknandet av Helsingforsavtalet 1975 enades 35 länder, de kommunistiska staterna, Västeuropa, Kanada och USA, om att just respekten för mänskliga rättigheter är en förutsättning för att säkerställa ett fredligt och tryggt Europa. Ändå är det få som idag gör kopplingen mellan vår säkerhet i Sverige och bristen på demokrati i Ryssland. Fokus hamnar på behovet av upprustning av det svenska försvaret medan själva grundproblemet glöms bort.

För oss på Civil Rights Defenders är det tydligt vad som behövs. Politiker, såväl i Sverige som i EU och världen, behöver visa sitt stöd för människorättsorganisationerna i Ryssland. De ekonomiska bidragen måste öka, men vi måste också tydligt visa att Rysslands brott mot mänskliga rättigheter inte accepteras. Det vi inte behöver är att omvärlden blundar för verkligheten, eller att den ryska propagandamaskinen och dess budskap får stå oemotsagda.

Joanna Kurosz, Euroasienchef, Civil Rights Defenders

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News