Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

Lönsamt ge ungdomar en andra chans

En begränsad investering i ökad utbildningskvalitet är en effektiv strategi för att bryta ungdomars utanförskap. Vägen till ungdomars inkludering är helt enkelt en lönsam väg för alla parter, visar ett Uppsalaprojekt.

Publicerad: 12 januari 2012, 06:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Ungdomsarbetslöshet

I juli 2011 startade den nya Gymnasieskolan i Sverige. Syftet med reformen är att öka kvaliteten i utbildningen. Det är alltför många elever som hoppar av eller avslutar gymnasieskolan utan att ha nått målen. En gymnasieskola för alla betyder att skolans framtida kvalitet kommer att få strategisk betydelse för att bryta ungdomars utanförskap.

I juni 2010 antog Europeiska rådet strategin Europa 2020. Ett av de fem huvudmålen är att minska andelen elever i EU som lämnar skolan i förtid. Åtgärder ska inriktas på att förebygga avhopp, ingripa när det finns risk för avhopp och att hjälpa dem som lämnat skolan i förtid. De måste erbjudas möjligheter att återgå till utbildningen.

I augusti 2009 startade det EU-finansierade projektet Andra chansen i Uppsala kommun. Efter mer än två års utvecklingsarbete kan nu slutsatser dras. Andra chansen visar vägen för hur kvaliten kan öka i skolan. Andra chansen visar också vägen för hur ungdomar i utanförskap kan återgå till studier efter avhopp, öka sin anställbarhet eller etablera sig på arbetsmarknaden.

En majoritet av ungdomarna väljer att återgå till fortsatta studier framför att skaffa sig ett lågavlönat arbete. Valet är rationellt. Även om avhoppade ungdomar får ett arbete tjänar de mindre, har ofta låg anställningstrygghet och är oftare beroende av socialbidrag. Deras oavslutade eller låga utbildning medför kostnader för dem i form av dåliga kvalifikationer, större risk för arbetslöshet, lägre lön under hela arbetslivet, lägre pension och mindre deltagande i det livslånga lärandet.

Andra chansen visar hur en begränsad investering i ökad kvalitet är en lönsam investering för alla parter, har relativt liten ekonomisk risk och ger en betydande avkastning på investerat kapital. Vägen till ungdomars inkludering är helt enkelt en lönsam väg för alla. För ungdomarna, för staten, för kommunerna, för näringslivet och för skattebetalarna.

Om man skalar upp problematiken till samhällsnivå förstår man att ungdomars utanförskap är ett omfattande socialt och ekonomiskt problem. Mellan 2007 och 2008 ökade antalet unga, som varken arbetar eller studerar, från 85 000 till 102 000 individer. I gruppen 16-24-åringar hade nära två tredjedelar en för samhället okänd aktivitet. De fanns varken i arbete, utbildning eller i nationella eller kommunala stödsystem. Detta är katastrofala siffror. Ungdomar försvinner i ett okänt utanförskap.

Vi vet också att nästan en fjärdedel av svenska ungdomar under 25 år i augusti 2011 saknade arbete. Det är en siffra som placerar Sverige i botten bland länderna i EU, enligt EU:s statistikkontor Eurostat. Arbetsmarknaden i EU har inte visat någon egentlig återhämtning efter finanskrisen 2008. Fortfarande är 23 miljoner kvinnor och män arbetslösa inom EU idag. EU-länders skuldkriser förbättrar inte läget.

Problemet delar Sverige med större delen av västvärlden. Hög arbetslöshet har blivit ett kroniskt tillstånd, och det gäller inte bara bland unga. Enligt färska siffror från det ekonomiska samarbetsorganet OECD var det sammanlagda antalet arbetslösa i de 34 medlemsländerna 44 miljoner i mitten av 2011, en ökning med 13 procent jämfört med 2007.

Ett lands ekonomiska hälsotillstånd vilar på förmågan att förse sina innevånare med arbete och studier. Färre jobb är lika med lägre skatteintäkter, sämre statsfinanser, ökade sociala klyftor och risk för politisk splittring. Man kan fråga sig om inte den gemensamma nämnaren och den utlösande faktorn bakom den arabiska våren, kravallerna i London och den globala Occupy Wall Street-rörelsen under 2011 ytterst är en fråga om ungdomsarbetslöshet. Ungdomar kan inte försörja sig genom att få utveckla sina potentiella möjligheter.

Följeforskningen har visat att investeringar i ungdomars utbildning är en lönsam och effektiv strategi eftersom den ger en tredubbelverkande effekt: (1) Anställbarheten ökar, under förutsättning att utbildningen genomförs med hög och mätbar kvalitet. (2) Strategin är kostnadsbesparande för staten och kommuner, i synnerhet om det gäller ungdomar som är i eller riskerar hamna i utanförskap. (3) Strategin ger ungdomar möjligheter att utveckla sina potentialer: Bättre kvalifikationer, mindre risk för arbetslöshet, högre lön under hela arbetslivet, större pension och mer deltagande i det livslånga lärandet.

Under 2012-2014 kommer 400 miljoner kronor att investeras från den europeiska socialfonden (ESF) för att ge ungdomar en andra chans i Sverige. Genom utvärderingens empiriska underlag har Andra chansen satt riktmärken (benchmarks) för de tilltänkta projekten när det gäller projektkvalitet, resultatkvalitet samt samhällsekonomisk och kommunalekonomisk avkastning på investerat kapital. Härigenom kan jämförelser göras mellan Andra chansen och de nya projekten och fungera som en lärprocess på nationell nivå. Det förutsätter dock att mått och mätmetoder är ekvivalenta.

En samhällsinvestering på 400 miljoner kronor borde, vid en jämförelse med Andra chansen, ge en förväntad samhällsekonomisk vinst på 5,6 miljarder kronor. Detta under förutsättning att de nya projekten presterar likvärdig processkvalitet, resultatkvalitet och avkastning på investerat kapital som Andra chansen har presterat.

Om projekten gör detta ger den samhällsekonomiska investeringen på 400 miljoner kronor en samhällsekonomisk estimerad avkastning på 13,9. Det betyder att för varje investerad 100-lapp uppgår den samhällsekonomiska vinsten till 1 390 kronor och ger samhället en total vinst på 5,6 miljarder kronor.

Den samhällsekonomiska vinsten består dels i kostnadsbesparingar i statens och kommuners försörjningsstödsystem samt minskade kostnader i statliga och kommunala välfärdssystem. Dels består vinsten av det produktionstillskott som tillförs samhällsekonomin i form av bland annat löneinkomst, inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och konsumtion av varor och tjänster. Detta bidrar till en ökning av bruttonationalprodukten (BNP-tillväxt), som är själva kärnan i EU2020. De generella erfarenheter, kunskaper och lärdomar som förvärvats genom utvärderingen av Andra chansen bör därför tillföras de nya ESF-projekt som startas inom området ”andra chansen” under 2012 och pågår till 2014.

Avhopp från skolan innebär missade chanser för ungdomar och förlorad social och ekonomisk potential för Sverige som helhet. Att tydligt minska antalet elever som lämnar skolan i förtid är en viktig investering, inte bara i alla ungdomars framtid, utan också i hela Sveriges framtida välstånd.

Leif Drambo, Fil. dr, Utvärderingsledare Isis kvalitetsinstitut

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Ungdomsarbetslöshet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News