Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag16.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Arbetsvillkor

Läkare utan fortbildning fara för patienterna

I den snabba floden av ny medicinsk kunskap är det oerhört viktigt att den enskilda läkaren kan möta samhällets och patienternas krav och erbjuda den mest uppdaterade vården. Om läkare inte får bra möjligheter till fortbildning kan det gå ut över patientsäkerheten.

Publicerad: 16 mars 2015, 10:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ansvaret för läkares fortbildning behöver regleras i en föreskrift från Socialstyrelsen.


Ämnen i artikeln:

KompetensutvecklingPatientsäkerhetLäkare

Radioprogrammet Kaliber har under de senaste veckorna sänt flera inslag om läkares fortbildning, där sjukhusavdelningar har vittnat om att specialistläkare inte får tillräckliga möjligheter till kompetensutveckling. Detta riskerar att gå ut över patientsäkerheten. I den snabba floden av ny medicinsk kunskap är det oerhört viktigt att den enskilda läkaren kan möta samhällets och patienternas krav och erbjuda den mest uppdaterade vården. EU:s nya yrkeskvalifikationsdirektiv, som nu ska implementeras i svensk lag, ställer också större krav på att medlemsländerna genomför kontinuerlig fortbildning för läkare.

Läkarförbundets fortbildningsenkäter visar att specialistläkares deltagande i fortbildning har minskat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Vid en workshop under hösten 2014 gav Sjukhusläkarnas lokalavdelningar många exempel på orsakerna: dålig struktur för fortbildning, budgetmedel saknas och att (den så kallade) sjukvårdsproduktionen prioriteras i alla lägen. Problemen är särskilt uttalade på områden där det råder brist på specialister.

Dessutom gäller från 1 januari 2015 nya regler som ytterligare begränsar då läkemedelsindustrins möjligheter att bekosta läkares fortbildning till stor del försvinner. Detta i ett avtal mellan SKL och Läkemedelsindustriföreningen LIF. Konsekvenserna av avtalet är att huvudmannen, SKL, på pappret tagit på sig ett större ansvar för medarbetares fortbildning. Men ute på sjukhusen saknas ännu avsatta medel till fortbildning i budgeten för de allra flesta verksamhetsområden.

LÄS MER: Uppdaterade läkare borde vara en självklarhet. 

Röster höjs nu både inifrån läkarkåren och externt att en lösning skulle kunna vara så kallad recertifiering av läkare, det vill säga ett stelbent krav på genomgångna kurser, under ett tidsintervall som fem år, för att få ha kvar legitimationen. Läkarförbundet anser att kvalitet är viktigare än kvantitet och att det är viktigare att se till innehållet. Läkaryrket innebär livslångt lärande med såväl tid för deltagande i kurser som kollegialt utbyte, reflektion, olika typer av utbildningar, som webb och litteratur, vilket inte kan tillgodoses med enbart krav på att ha gått enskilda kurser.

Glädjande nog finns det goda exempel som visar på arbetsgivare som tar ansvar. Till dem hör landstinget Blekinge, som nyligen slutit ett kompetensutvecklingsavtal med den lokala läkarföreningen. Parterna har kommit överens om tio dagars extern fortbildning per år för specialister och därutöver intern fortbildning. Ett annat gott exempel är infektionskliniken på Västmanlands sjukhus, där en engagerad chef med ganska enkla medel infört en strukturerad plan för kompetensutveckling i samarbete med medarbetare och ledning, med helhetssyn för sjukhuset.

Sjukhusläkarna är övertygade om att bristen på struktur för utbildning och frånvaron av tydlig budget visar att ansvaret för fortbildningen behöver regleras i en föreskrift från Socialstyrelsen. Detta föreslås också i regeringens utredning från 2014. En föreskrift behövs för att klarlägga såväl yrkesutövares eget ansvar för att delta i och dokumentera utbildningsaktiviteter som arbetsgivarnas ansvar för att avsätta tid och budgetmedel. Vi hoppas att Socialdepartementet nu tar initiativ i frågan.

Oavsett föreskrift ska alla anställda läkare ha en kompetensutvecklingsplan med budget och avsatt tid. Detta ska vara ett krav för alla huvudmän och bör vara en parameter i Öppna jämförelser. Det är viktigt också nu när medborgarnas rätt att välja sjukvård har stärkts under de senaste åren. Det vore också bra om våra tillsynsmyndigheter vid inspektioner, både vid anmälningar och i sitt förebyggande arbete, genomlyser medarbetarnas möjlighet att uppehålla rätt kompetens.

I slutet av mars presenterar Läkarförbundet den första fortbildningsrankingen av Sveriges sjukhus. Det kommer att ge ett unikt kunskapsunderlag om läkares möjligheter till fortbildning i olika delar av landet.

Karin Båtelson, ordförande Sjukhusläkarna, förste vice ordförande Läkarförbundet

Bengt von Zur-Mühlen, vice ordförande Sjukhusläkarna

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev