Kommunen fick backa om hälsoscheman – så löste Lund konflikten

Det kallas hälsoscheman. Det handlar om att med hjälp av nya schemaläggningar bana väg för fler heltider, framför allt inom äldreomsorgen, och säkra hälsan hos de undersköterskor och vårdbiträden som jobbar mycket natt.

Hälsoscheman kan betyda olika saker på olika ställen. Några exempel: 

Nattpassen blir kortare, men fler. Arbete varannan helg. Resurspass införs, där medarbetaren får jobba på andra enheter.

Tidningen Kommunalarbetaren har granskat införandet av hälsoscheman och funnit att var tredje kommun infört sådana.

Äldreomsorgspersonal i många kommuner protesterar mot de nya arbetstiderna och har börjat benämna dem ohälsoscheman.

Mest uppretade har de kanske varit i Lund. ”Mardrömsscheman” kallades nyordningen där. Undersköterskorna demonstrerade på gatorna. Hundratals anställda skrev under en protest som överlämnades till politikerna. Några startade ett Facebook-upprop som tusentals personer över hela landet skrev på.

Schemaläggningen av omsorgspersonalen ledde till och med till ett politiskt bråk, när Socialdemokraterna gick ut och krävde att hälsoscheman skulle stoppas.

Målet var Lunds kommun och Kommunal ense om: att möjliggöra fler heltider och att avskaffa delade turer – alltså uppdelade arbetspass med ledig tid mellan passen.

– Men vi var inte överens om hur det skulle genomföras, säger Annika Plym Olson, Kommunals ordförande i Lund.

Kommunen ville bland annat korta nattarbetarnas pass och fylla ut den tiden med fler kortare nattpass, arbete varannan helg och nya kvällspass.

– Visst, det är inte hälsosamt att jobba för långa nattpass. Men det sliter också att jobba både nätter och kvällar och att inte få träffa sin familj, säger Annika Plym Olson.

Hon säger att arbetsgivaren pekade med hela handen och varken involverade facket eller medarbetarna i de föreslagna schemaändringarna.

Under våren gjorde Kommunals skyddsombud en så kallad 6:6-anmälan i enlighet med arbetsmiljölagen.

Nu har kommunen tagit ett steg tillbaka. Nattpassen kortas inte lika mycket som planerat, vilket enligt facket leder till en rimligare schemaläggning. Och på varje äldreboende har en schemagrupp tillsatts där Kommunal har skyddsombud företrädda, varje schemaändring ska riskbedömas och berörda medarbetare ska tillfrågas.

– Jag ser det här som en seger, säger Annika Plym Olson.

Protesterna och uppmärksamheten i media och sociala medier ser hon som en del av förklaringen till att kommunen gjorde ett omtag.

– Ibland kommer man inte hela vägen via förhandlingsbordet.

Exakt vad schemajusteringarna leder till på varje äldreboende kan hon inte säga.

– Men det viktiga är att man partssammansatt skruvar på det här om det behövs förändringar. Det handlar om att våra medlemmar ska ha arbetstider som säkerställer rimlig arbetsbelastning och tillräcklig återhämtning. Man ska ha ork och energi kvar när man kommer hem från jobbet, säger Annika Plym Olson.

Vård- och omsorgsnämndens ordförande i Lund Inga-Kerstin Eriksson (C) kommenterar protesterna från Kommunal och de anställda så här:

– Jag kan absolut ha förståelse för att det har funnits avvikande synpunkter. Vid alla förändringar måste man vara lyhörd och fundera på hur bra de är och göra justeringar vid behov.

Kommunal hävdar att personalens protester och den mediala uppmärksamheten fick er att tänka om. Stämmer det?

– När man får en reaktion är det viktigt att se vad det står för. Det kan också föra med sig något bra. Nu har vi partssammansatta grupper och dialoger på varje boende, och det ser jag väldigt positivt på.

Inga-Kerstin Eriksson (C), vård- och omsorgsnämndens ordförande i Lund. Foto: Privat.

Bakgrunden till schemaförändringarna i Lund har varit en strävan att uppfylla Arbetsmiljöverkets föreskrifter om scheman som ger ett hållbart arbetsliv, att uppfylla överenskommelsen mellan SKR, Sobona och Kommunal om heltid som norm och att genomföra kommunfullmäktiges beslut om att avskaffa delade turer.

– Tack vare förändrade scheman kan vi nu erbjuda alla möjligheten att arbeta heltid, säger Inga-Kerstin Eriksson.

70 av medarbetarna har gått upp till heltid och 230 medarbetare slipper delade turer under sina arbetspass.

Vilka är dina lärdomar av det som har hänt?

– Att det är viktigt att ha god kontakt med de fackliga företrädarna under processen. Och att det är klokt att ha schemagrupper på varje boende. Då kommer man nära problemen och kan lösa dem på plats.

De centrala parterna SKR och Kommunal understryker att hälsoscheman inte är en del av det gemensamma projektet Heltidsresan, utan enskilda kommuners initiativ.

– Hälsoscheman ska inte blandas ihop med Heltidsresan, det är inget begrepp vi har introducerat. Vi pratar om hållbara arbetstider. Där det har uppstått problem med hälsoscheman kan det finnas anledning till omtag, säger Charlotta Undén, SKR:s projektledare för Heltidsresan.

– Det jag får till mig är att arbetsgivaren börjar meka med scheman och försöker trycka in heltider i en befintlig deltidsorganisation, utan att samverka med facket. Men när man bygger en heltidsverksamhet måste man börja om från början och bemanna utifrån detta. Annars blir det knas, säger avtalssekreterare Johan Ingelskog på Kommunal.

Läs även: Hela listan: Så många har heltid - ”Största normförändringen på decennier 

Läs även: Spa mitt på dagen – här är expertens bästa heltidstips