Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

Klassrumsklimatet måste förbättras i skolan!

I skolan råder en oacceptabel och ohållbar situation för både lärare och elever. I klassrummet sker alltför ofta incidenter som lärarna inte är utbildade för att hantera och som vi därmed inte heller kan kräva att de ska hantera. Frågan är hur vi forskare tillsammans med lärare, skolledare, förvaltningschefer kan göra skolan till en dynamisk kunskapsinstitution där fler elever trivs, lär sig och utvecklas efter sina förmågor, istället för en institution som ständigt ifrågasätts. Det behövs både mer och annorlunda forskning, förändringar i klassrumsklimatet men framförallt ändrade attityder bland vårdnadshavare, elever och allmänhet, skriver tre forskare vid Malmö universitet.

Publicerad: 30 januari 2018, 12:32

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

ArbetsmiljöEleverLärareHot

Situationen för elever och lärare i Malmö och resten av landet är ständigt föremål för diskussion. Som forskare och lärarutbildare har vi reagerat på den bild som målas upp. Det är under all kritik att det i vissa skolor råder en situation där det inte går att genomföra nödvändigt skolarbete. Problemet är inte nytt. Den senaste rapporten om svenska lärares och rektorers yrkesvardag TALIS 2013 (The Teaching and Learning International Survey) visar att Sverige avviker negativt jämfört med 34 andra länder i världen. En ny sådan undersökning ska göras våren 2018. Frågan är om klassrumsklimatet blivit bättre?

I den studie vi hänvisar till ligger Sverige i topp när det gäller ogiltig frånvaro av elever, på andra plats gällande sen ankomst. Vi ligger dessutom på andra plats, efter Brasilien, när det handlar om hot och glåpord mellan elever. Av alla länder är Sverige det land med lägst antal lärare som skulle ha valt läraryrket om de fått välja om. Vårt land har också flest lärare som tror att det hade varit bättre om de valt ett annat yrke. Allvarliga signaler när vi vet att vi fram till år 2025 måste utbilda 77 000 nya lärare.

Ett annat område som studerats är lärares yrkesutveckling, där Sverige har sämre villkor jämfört med andra. Svenska lärare erbjuds färre möjligheter till kompetensutveckling, och under kortare perioder.

TALIS-undersökningen visar även på ett starkt samband mellan lärares tillfredsställelse i sitt yrke och möjligheter att få feedback i sin undervisning. Det handlar till exempel om kollegiala observationer i klassrummet som ger konstruktiv kritik. Just denna typ av yrkesutveckling är mindre utbredd i Sverige, och även inom forskningen om skolan.

I Vetenskapsrådets rapport ”Forskningsbasering av lärarutbildningen” (2015) visar författarna att  dagens forskning är tolkande och beskrivande. Klassrumsnära studier lyser nästan helt med sin frånvaro. Forskning om lärare sker i stället för forskning med lärare. Det behövs en bättre balans i forskningen för att vi ska få fram resultat som är användbara för både lärare i deras klassrumsarbete och vetenskapssamhället.

Gemensamt kan forskare, skolhuvudmän, lärare och lärarutbildare bidra till att skapa en vetenskaplig grund för åtgärder som kan förändra situationen.

Vid Malmö universitet har ett arbete inletts med att inom lärarutbildningen skapa en bättre närhet till klassrummet inom de utbildningsvetenskapliga kurserna. Med hjälp av teoretiska perspektiv kan de blivande lärarna få nya verktyg för att förstå vad som händer i ett klassrum och agera på rätt sätt. Praktiknära forskning är nödvändig för att utveckla skolverksamheten. Men den allra största utmaningen är hur vi kan förändra attityderna till läraryrket. Lärare gör dagligen ett fantastiskt arbete med våra unga utan att få den uppskattning de förtjänar. Vårt viktigaste uppdrag är att förändra attityderna så att alla i samhället, inklusive elever och vårdnadshavare, återupprättar respekten för lärare. Först då kan de utöva sitt yrke utan att dagligen tvingas lösa konflikter i första hand och undervisa i andra hand. Först då kan elever få den arbetsmiljö de förtjänar.

Mona Holmqvist, professor i utbildningsvetenskap, Malmö universitet

Balli Lelinge, universitetsadjunkt och doktorand i pedagogik, Malmö universitet

Jonas Alwall, universitetslektor i internationell migration och etniska relationer, Malmö universitet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev