Kan vi ha en vuxen debatt om riskkapitalbranschen?

Att säga det rakt ut kan tolkas som att vi svär i kyrkan, men vi säger det ändå: riskkapitalet är en positiv kraft i svensk ekonomi.

I senaste numret av Ekonomisk debatt visar två forskare att riskkapitalinvesteringar leder till ökad produktivitet. Dessutom visar de att arbetslöshetsrisken för anställda inte ökar; till skillnad från nidbilden av riskkapitalisten som gillar att avskeda folk.

Spridningen i media av dessa slutsatser har varit ringa, vilket tyvärr var väntat. Trots att riskkapitalbranschen är en av Sveriges mest omskrivna verkar de positiva aspekterna sållas bort eller försvinna i bruset av all negativitet. Det är i längden ohållbart.

Med tanke på riskkapitalbranschens positiva bidrag till svensk ekonomi, branschens storlek och dess framtida potential förtjänar den en mer balanserad behandling än den hittills fått.

Vilka framtidsutmaningar lyfts fram som några av landets viktigaste? Den teknologiska omställningen, den ekonomiska konkurrenskraften samt långsiktigt och hållbart ägande är några av dem. Vad är då lösningen? Vissa politiker nöjer sig med att lista utmaningarna och lova hårt men ospecificerat arbete för att möta dem. Andra är alltför upptagna med att kritisera riskkapitalet för att känna igen en oumbärlig samarbetspartner när de ser en. Riskkapitalbranschen är, kort sagt, en del av lösningen. Eller, som forskarna Olsson och Tåg uttrycket det: ”Sammanfattningsvis tyder forskningen på att riskkapitalbolag kan ses som katalysatorer för förändring i företag”.

Under de senaste tio åren har mer än 1 000 svenska företag fått riskkapitalinvesteringar, vilket sammanlagt motsvarar cirka 150 miljarder kronor. Det är ungefär lika mycket som de totala börsnoteringarna på Nasdaq Stockholm under samma period. Effekten av dessa investeringar har varit en höjning av Sveriges BNP med 6 procent sedan 2005, vilket motsvarar drygt 0,4 procent per år, enligt Copenhagen Economics.

Riskkapitalets själva affärsidé är att genom teknologisk utveckling och professionalisering väcka sovande företag till liv, och hjälpa de mindre företagen att växa. Det är något som både politiker och allmänhet ständigt efterfrågar, men som få aktörer klarar av, därför att det är svårt.

Riskkapitalbolagen lyckas på grund av sitt nätverk av experter i världsklass. Det är få aktörer som har kapacitet att locka människor av denna kaliber, och slussa dem till portföljbolagen i konstellationer som är skräddarsydda för varje given situation under den långsiktiga ägandeperioden.

Där har vi ännu en myt som måste brytas, nämligen att riskkapitalbolagen ska vara kortsiktiga. Portföljbolagen ägs oftast i fyra till sju år, ibland uppemot tio år. På Stockholmsbörsen kallas detta för en evighet.

I svensk politik hörs rop efter en vuxen debatt. Inte en dag för sent. Låt oss prata vuxet om riskkapitalbranschen, också.

Thomas Röckert, industriell rådgivare till Nordic Capitals fonder med 25 års erfarenhet av att globalt utveckla företag inom riskkapitalbranschen och den privata sektorn.

Alen Musaefendic, riksdagskandidat för Centerpartiet