Arbetsvillkor
Kamp mot orättvisor vardag för Norrlandslänen
Hur tänker Jan Björklund (L) när han avfärdar förslaget om en helt ny regional karta som ett illvilligt försök att fösa ihop problem och kriser? Och hur tänker alla andra kritiker som inte vill göra någonting i den stora del av Sverige (80 procent!) som inte är Stockholm, Göteborg eller Malmö? Ett tips från norr: Vänd på kartan, Björklund!
Publicerad: 14 oktober 2016, 08:05
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Norrlandslänen vill samarbeta och få en enad röst i kampen om utvecklingsresurserna och framtidsinvesteringarna och med det stärka tillväxt och utveckling. Foto: Jessica Gow, TT
För många av oss som verkar som landstingspolitiker och länsföreträdare i den dominerande stora del av landet som utnämnts till landsbygden är det nu hög tid att vända både på kartan och på frågan. För oss är nämligen inte huvudfrågan ”varför” eller ”varför nu?” Vi tycker i stället att det är dags att ni svarar på frågan: vad har ni för alternativ?
■ Vad vill ni göra åt den regionala röran som orsakas av att samtliga landets myndigheter (utom länsstyrelsen) ritat sin egen länskarta och de hinder och den byråkrati som dagens myndighetsstyrda gränsdragningar skapar?
■ Vad vill ni göra åt dagens osannolikt orättfärdiga fördelning av forsknings- och utvecklingsresurser som innebär att 82 procent av statens, Vinnovas, Energimyndighetens och Tillväxtverkets medel går till storstäderna Malmö, Göteborg och Stockholm? Det gör att övriga 80 procent av landet, och 18 små landsting, får slåss om de återstående 18 procenten?
■ Hur tänker ni överbrygga dagens hisnande skillnader i befolknings- och skatteunderlag som bland annat innebär att de tre storstadslänen ensamma står för mer än halva landets befolkning? Övriga län som Norrbotten har cirka en halv till 3,5 procent av befolkningen? Och som en följdfråga: hur vill ni utjämna de stora skillnader i vårdbehov som kommer av den här demografiska utvecklingen med alltfler äldre och därför svårare sjuka?
För oss är alla de här frågorna ojämlikheter och orättvisor som vi brottas med i vardagen. Det är utmaningar som vi ser och måste möta hela tiden. Då blir svaret givet. För oss är inte lösningen på stora geografiska avstånd förstatligande eller - vilket också finns i Jan Björklunds värld – utförsäljning av universitets- och specialistsjukhus.
Nej – i stort sett samtliga verktyg vi har för att möta utmaningarna handlar om kraftsamling och samarbete. Vi vill och behöver samla de resurser vi har för att kunna göra viktiga satsningar för bland annat en likvärdig vård genom att utveckla ”egna” specialiteter som glesbygdsmedicin och e-hälsa.
Vi vill vidare här i Norrlandslänen samarbeta och få en enad röst i kampen om utvecklingsresurserna och framtidsinvesteringarna och med det stärka tillväxt och utveckling i vår del av landet. Och inte minst förutsätter vårt arbete för en likvärdig vård i den här delen av landet att vi får fortsätta utveckla utbildningen för allmänläkare genom den framgångsrika regionaliserade läkarutbildningen via Umeå universitetssjukhus.
Till skillnad från Björklund och en del andra tror vi dessutom på demokratin. Vi är övertygade om att frågor om samhällets utveckling, tillväxt och välfärd i högsta grad är politiska och ska hanteras av lokala och regionala förtroendevalda. Närheten mellan politik och vardag är självklar och en förutsättning för både förståelse och människors möjlighet att i demokratins namn utkräva ansvar av sina politiker.
Så ett tips från norr: vänd gärna på kartan och skaffa nya utsiktspunkter. Vi lovar: det ger nya perspektiv!
Maria Stenberg, landstingsråd (S), Norrbottens läns landsting
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.