Arbetsvillkor
Jusek: Dyrt för Sverige om folk vantrivs på jobbet
Idag ligger tonvikten i arbetsmiljöarbetet på att undvika risker. Det räcker inte för att möta dagens problem. Nyligen utsåg regeringen Nader Ahmadi till generaldirektör för den nya myndigheten för arbetsmiljökunskap. Han måste se till att kunskap sprids om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att människor mår bättre på jobbet och utvecklas.
Publicerad: 27 april 2018, 06:05
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Sverige har inte råd med en arbetsmiljöpolitik som bara fokuserar på problemen. Foto: Colourbox
Sedan Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 har behovet av ett nytt kunskapscentrum för arbetsmiljö framförts från både arbetsmarknadens parter och experter. Den 1 juni ska den nya myndigheten vara igång och förväntningarna är höga. Lika viktigt som att ett centrum inrättas är vilken kunskap som ska samlas in och spridas. Myndigheten ska inte bedriva eller finansiera forskning, men den kommer att påverka utvecklingen inom olika forskningsområden.
En av våra största utmaningar är ohälsa kopplad till arbete. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning, och offentliga verksamheter är hårt drabbade. Det traditionella arbetsmiljöarbetet har inte varit tillräckligt framgångsrikt när det gäller att få bukt med denna typ av problem. Att motverka risker behöver därför kompletteras med ett nytt ramverk, där målet är att arbetet ska bidra till välbefinnande – istället för att människor inte ska bli sjuka av att jobba.
Att ta detta steg kräver ny kunskap och Sverige har långt kvar att gå. De mål som styr arbetsmiljöpolitiken saknar välbefinnandeperspektivet och nyckeltalen innehåller inga främjande faktorer. Fokus ligger istället på ohälsa och dödsfall. Samtidigt har nöjdheten med arbetet i Sverige minskat sedan 1970-talet.
Jusek har i flera rapporter visat att välbefinnandet i arbetet är lågt även bland akademiker. Alltför stora grupper får exempelvis inte möjligheter att lära sig nya saker. De får inte använda sin kompetens och får inte utlopp för sin kreativitet. Dessa faktorer är avgörande för att man ska trivas med sitt arbete och är nödvändiga för en god arbetsmiljö.
Sedan flera år tillbaka har forskare, ledande institutioner och enskilda länder intresserat sig för välbefinnande i arbetet och faktorer som främjar en god arbetsmiljö. FN, OECD och Världsekonomiskt forum är exempel på aktörer som betraktar det som en strategiskt viktig framtidsfråga.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap har en nyckelroll i att vända utvecklingen, både när det handlar om att förnya den politik som lägger grunden för arbetsmiljöarbetet och de insatser som sker ute på arbetsplatserna. Startpunkten för att ta nästa steg och kunna göra välbefinnande till en bärande del i arbetet är att öka kunskapen. Idag vet vi för lite om vilka utmaningarna är och vilka verktyg som kan användas.
Nader Ahmadi, som tillträder som generaldirektör för Myndigheten för arbetsmiljökunskap den 1 juni, bör prioritera att sammanställa och sprida forskning om faktorer som bidrar till välbefinnande i arbetet. Det skulle lägga grunden för en god arbetsmiljö och effektivare verksamheter. Myndigheten bör även ge regeringen underlag, med utgångspunkt i forskningen, för att utveckla nya indikatorer för uppföljningen av arbetsmiljö – indikatorer där risker kompletteras med främjande faktorer.
Sverige har inte råd med en arbetsmiljöpolitik som reduceras till att åtgärda problem. Ett ökat välbefinnande i arbetet har potential att minska den psykosocialt relaterade ohälsan, öka livskvaliteten och stärka Sveriges konkurrenskraft. Myndigheten för arbetsmiljökunskap bör nu ta chansen att fungera som en motor i förnyelsen av svensk arbetsmiljöpolitik.
Daniel Lind, samhällspolitisk chef, Jusek
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.