Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

Illa underbyggd kritik mot nanotekniken

Representanter för några av de största städbolagen uttalar sig alltför svepande och generaliserande om nanotekniken när de kräver ett stopp för dessa produkter inom städningen. Det finns sådana ämnen som både är gynnsamma för miljön och ofarliga för människor, replikerar Magnus Rangnitt.

Publicerad: 10 juni 2013, 12:22

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

UpphandlingskriterierArbetsmiljö

Efter att ha tagit del av artikeln i Dagens Samhälle daterad 2:a april i år med rubriken ”Stoppa den riskfyllda nanotekniken inom städningen” blir jag förbluffad över uttalandet. Hur kan representanter för några av de största städbolagen i ledande ställning yttra sig om något som de dels inte har kunskap om, dels fatta beslut på sådana lösa grunder?

För att reda ut begreppen lite bör man inte utrycka sig som om att all nanoteknik är farlig. Nanoteknik är inte en produkt utan flera olika produkter som man inom forskningen utforskar och utvecklar. Det gäller att känna till/förstå inom vilka områden och ämnen man talar om. Nano är en måttenhet, inte en gemensam produkt. Man känner till att vissa ämnen i nanostorlek kan vara riskfyllda såsom tungmetaller och kolfiberrör. Man vet också att det finns ämnen som inte är skadliga för människan eller miljön. Ett av dessa ämnen är kiseldioxid. Det är dessa produkter som används för att behandla/försegla ytor som gör att de blir smuts- och vattenavvisande och därmed underlättar städning.

I artikeln refererar städbolagen till sina goda erfarenheter av de tester som de utfört. Jag har svårt att tänka mig att högt uppsatta ledare inom dessa städbolag kan fatta beslut om detta utan att ha full kunskap och information. De hänvisar till Kemikalieinspektionen och till deras kunskap från år 2009, det är fyra år sedan dess och mycket har hänt. Det finns i dag tester och rapporter som är framtagna av Chalmers, Trafikverket, konsulter och professorer tillsammans med Kemikalieinspektionen som uttalar sig om produkter i nanostorlek. Bland annat har man konstaterat att nanoprodukter som bygger på kiseldioxid inte innebär någon risk om man följer de anvisningar som ges när man behandlar en yta. När produkten har härdat så är det inte längre att anse som en nanoprodukt, det som slits bort från ytan sker i större kluster och inte i nanostorlek. Det går inte att bortse från eller blunda för de enormt stora fördelar som det innebär för miljön, kostnadseffektiviteten och kvalitén med att behandla ytor med en produkt som bygger på kiseldioxid. För ytor som är behandlade räcker det i stort sett att rengöra med vatten och behöver därför inte rengöras med hälsovådliga rengöringsmedel som är skadliga för både människan och miljön.

Man hänvisar även till forskning kring dubbdäck och vad de gör för skada och menar att de river upp nanopartiklar som är skadliga. Den forskningen är säkert korrekt men återigen lyfter man fram att nanopartiklar skulle vara av samma material. Det gäller att säkerställa vad det är för partiklar i nanostorlek som är skadliga och vilket material de består av.

Magnus Rangnitt, vd RKM Gruppen AB

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev