Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag14.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Arbetsvillkor

Höjning av pensionen tydlig signal på systemets brister

Hur många löntagare hade accepterat en lön som är snäppet högre än för sju år sedan? För pensionärerna är det verklighet. Och pensionerna kommer att bli ännu lägre i framtiden om inget görs, skriver SPF Seniorerna.

Publicerad: 12 augusti 2015, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Pensionshöjningen på 4, 2 procent är inte mycket att jubla över, tycker SPF Seniorerna.

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

PensionSocialförsäkringarPensionärer

Om lönerna hade utvecklats som pensionerna de senaste åren skulle en snittlöntagare nästa år ha haft en bruttolön på ungefär 28 500 kronor i stället för på cirka 32 800 kronor. Hur många löntagare skulle acceptera det? Detta är dessvärre den bistra verkligheten för landets pensionärer.

För beskedet nyligen att inkomstpensionen höjs med 4,2 procent nästa år betyder egentligen bara att merparten av landets pensionärer först nu - sju år senare - äntligen kommer ikapp 2009 års pensionsnivå. Dessutom kommer de pensionärer som lever på garantipension att få sänkt pension nästa år! Det hela är alltså inte mycket att jubla över utan i stället en tydlig signal på att pensionssystemet inte levererar den ekonomiska trygghet som det var tänkt.

En av principerna i pensionssystemet är att pensionerna ska följa inkomstutvecklingen i samhället. Men medan en hundralapp i lön år 2009 nästa år kommer att ha ökat till cirka 118 kronor har utvecklingen varit minst sagt mager för pensionärerna. Samma hundralapp för en inkomstpensionär kommer år 2016 att vara värd 102 kronor. För en garantipensionär är det 103 kronor. Under samma tid har dessutom hyror, livsmedelspriser och kommunala avgifter för hemtjänst och trygghetslarm höjts.

Bromsen i pensionssystemet skulle slå till endast i extrema situationer så som kraftig utvandring, mycket hög arbetslöshet eller väldigt låg nativitet. Ändå har bromsen sänkt pensionerna tre gånger de senaste åren och gjort att en snittpensionär förlorar 46 000 kronor under nuvarande balanseringsperiod åren 2010-2017. Pengar som vi aldrig får tillbaka – och det finns heller inga garantier för att bromsen inte slår till igen och återigen sänker pensionerna.

Flera av pensionssystemets grundprinciper uppfylls alltså inte. Även om inkomstpensionen för en gångs skull höjs nästa år så sänks garantipensionen. Det är oacceptabelt att 300 000 pensionärer i Sverige i dag lever under EU:s gräns för risk för fattigdom enligt Eurostat.

Det är orimligt att hälften av de kvinnor som går i pension i dag, trots många års arbete, får delar av sin pension från grundskyddet i form av garantipension. Det föreligger allvarliga brister i pensionssystemet – brister som ansvariga politiker inte har presenterat några förslag för att förändra.

Grundproblemet är att pensionssystemet är underfinansierat och måste förstärkas, mer pengar måste in i systemet. I dag garanterar inte pensionssystemet ekonomisk trygghet för vare sig dagens eller framtidens pensionärer. Trots att vi svenskar i en EU-jämförelse jobbar flest antal år, har högst sysselsättningsgrad och går i pension sent så är svenska pensionsnivåer på väg mot bottenskiktet i EU.

Pensionerna kommer alltså att bli ännu lägre i framtiden – om inget görs.

Det måste därför till en ordentlig utvärdering av pensionssystemet. Både dagens och morgondagens pensionärer har rätt till pensioner som går att leva på och som följer med i inkomstutvecklingen.

Christina Rogestam, ordförande SPF, Sveriges Pensionärsförbund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev