Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

Ge bemanningsföretagen chansen att bekämpa ungdomsarbetslösheten

Utifrån EU:s bemanningsdirektiv håller Sverige på att få en modern ”uthyrningslag” på arbetsmarknaden. Det kan bli ett jättelyft i kampen mot ungdomsarbetslösheten. Men då får inte chansen som direktivet ger oss slarvas bort.

Publicerad: 5 september 2012, 10:44

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ArbetsmarknadUngdomsarbetslöshetBemanningsföretag

I den situation som den svenska arbetsmarknaden befinner sig i dag kan man kanske tycka att det vore bra med en rörlig arbetskraft. En arbetskraft som är villig att pröva olika typer av arbeten och olika typer av företag. I praktiken är det tvärtom. Bemanningsföretagen, som erbjuder just detta, behandlas närmast som något som katten släpat in.

Det är tråkigt att just den bransch som skulle kunna fungera som en länk mellan arbetsgivare och arbetstagare och erbjuda en möjlighet för många som i dag står utanför arbetsmarknaden att komma in på den, behandlas så styvmoderligt. Fördelarna med bemanningsföretag är många. Det ger unga en möjlighet att testa olika yrken och arbetsgivare samtidigt som de skaffar sig arbetslivserfarenhet. För många arbetsgivare kan branschen hjälpa till att parera svängningar i konjunkturen eller hjälpa företag i en utvecklingsfas att anställa den personal som behövs istället för att inte våga anställa på grund av de kostnader detta medför.

Det så kallade Bemanningsdirektivet, som kan ses som en grundsten för hur inhyrd personal skall hanteras, har två syften. Dels att ställa upp skydd för de anställda i bemanningsföretagen, dels att utveckla flexibla former. Här avses bland annat undanröjande av nationella hinder som kan finnas i lagstiftning, kollektivavtal och praxis. Professor Birgitta Nyström har lett utredningen som kritiserats av Svenskt Näringsliv och bemanningsbranschen därför att man främst inriktat sig på det första syftet, att uppställa skydd för de anställda i bemanningsbranschen och mindre åt det andra syftet, att undanröja hinder.

Utredaren har framförallt inte utrett hur kollektivavtalet sätter hinder i vägen för en fungerande bransch. Fortfarande måste företag som vill använda inhyrd arbetskraft först förhandla med facket. I praktiken har också facket vetorätt enligt § 38 och 39 i MBL.

Nyttjandet av inhyrd arbetskraft regleras i kollektivavtalen vilket fått till följd att exempelvis företag anslutna till Teknikföretagen inte får anlita bemanningsföretag under en sexmånadersperiod om det samtidigt finns före detta anställda med återanställningsrätt.

Om detta utgör ett exempel på otillåtna förbud eller begränsningar enligt Bemanningsdirektivet vill jag inte spekulera i men det behövs en lagregel, som tydligt förhindrar att omotiverade hinder införs.

Målet måste vara att arbetsgivarna och arbetstagarna hittar samspelta lösningar, utan att det, som nu, sker på bekostnad av bemanningsbranschen. Det borde inte vara något oöverkomligt hinder. Nu fungerar de lösningar, som finns på marknaden, som en begränsning av tillväxten inom en för Sverige viktig bransch – bemanningsbranschen.

Arbetet med Bemanningsdirektivet har kommit en bra bit på väg men det är viktig att de problem som finns inte sopas under mattan. Att en rättvis reglering uppnås ligger i allas intresse. När vi nu är på väg att få en ”uthyrningslag” i Sverige, som innebär en positiv möjlighet att påverka ungdomsarbetslösheten och möjliggöra för tusentals svenska ungdomar att ta första steget ut på arbetsmarknaden, får inte dessa möjligheter begränsas i lagstiftningen utan snarare underlättas.

Thomas Lindqvist, advokat Hammarskiöld & Co, specialist på arbetsrätt och bemanningsbranschen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News