Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

Försvaga inte arbetsrätten bakvägen genom EU-direktiv

Använd inte bemanningsföretagen och EU:s bemanningsdirektiv som ett redskap för att bakvägen försvaga MBL. Bemanningsföretagen har en reell funktion att fylla på arbetsmarknaden, replikerar fem jurister från TCO-sfären.

Publicerad: 27 september 2012, 10:16

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ArbetsmarknadBemanningsföretag

Under rubriken ”Ge bemanningsföretagen chansen att bekämpa ungdomsarbetslösheten” skriver advokat Thomas Lindqvist i Dagens Samhälle 5/9. Rubriken till trots är det inte ungdomsarbetslösheten som artikeln handlar om utan att Bemanningsföretagen och Svenskt Näringsliv vill försvaga MBL.

Bemanningsföretag har onekligen en funktion att fylla på dagens arbetsmarknad. Framförallt handlar det om att genom att snabbt kunna skicka arbetskraft till kundföretag när någon blir sjuk, vid en arbetstopp eller då särskild kompetens efterfrågas med kort varsel.

Bemanningsbranschen är dessutom ett exempel på en sektor som förhållandevis framgångsrikt har reglerats i kollektivavtal. Ur det senare perspektivet är det förslag till svenskt genomförande av EU:s bemanningsdirektiv som regeringen häromveckan skickade till riksdagen bra – den svenska kollektivavtalsmodellen värnas.

Thomas Lindqvist hänvisningar till Bemanningsdirektivet framstår dock mest som ett försök att klä sina önskemål i en juridisk dräkt. Det bemanningsdirektivet ålägger medlemsstaterna är att göra en översyn av eventuella hinder mot bemanningsföretag och huruvida dessa kan motiveras av ”allmänintresset, särskilt arbetstagarnas skydd, kraven på hälsa och säkerhet i arbetet eller behovet av att garantera att arbetsmarknaden fungerar väl och att missbruk förhindras”.

Syftet, såväl med de bestämmelser i MBL som Lindqvist nämner som till de regler som vissa kollektivavtal innehåller om en särskild förhandlingsordning vid inhyrning, är att förhindra att inhyrning används för att kringgå andra arbetsrättsliga regler, till exempel företrädesrätten till återanställning och för att skapa ordning och reda på arbetsmarkanden och motverka oseriösa företag, det vill säga precis sådant som direktivet räknar upp. Syftet är inte att försvåra för bemanningsföretag.

Argumentet att skyldigheten för ett kundföretag att förhandla med en facklig organisation skulle göra det mindre attraktivt att anlita bemanningsföretag känns väldigt främmande för den som har kännedom och erfarenhet av de dagliga relationerna mellan fack och arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden.

Samuel Engblom, chefsjurist, TCO

Martin Wästfelt, chefsjurist, Unionen

Daniel Falk, förbundsjurist, Vision

Ove Rang, förbundsjurist, Lärarförbundet

Veera Littmarck, förbundsjurist, fackförbundet ST

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News