Arbetsvillkor
Dietister i skolan kan bidra till bättre folkhälsa
Skolmåltider som är goda, näringsrika och trevliga skapar förutsättningar för att ta del av skolans pedagogik. Satsningar på bra mat i skolan har en enorm potential för framtidens folkhälsa, miljö och klimat, skriver företrädare för Dietisternas riksförbund.
Publicerad: 27 november 2018, 04:15
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Måltiderna i skolan är viktiga för att barn ska lära sig att äta varierat. Foto: Arne Forsell/Bildbyrån
Skolan är en viktig arena för att sprida kunskap och implementera hållbara matvanor, för såväl hälsa som miljö och klimat. Många gånger saknas ett helhetstänk kring hållbara och hälsosamma vanor och en samsyn kring mat, måltider och matvanor. Dietister skulle kunna ha en viktig roll och bidra med kunskap och inspiration – ett arbete som även kan leda till mer jämlik hälsa och till att bryta trenden med ökande psykisk ohälsa hos unga.
Skolmåltiden, den pedagogiska verksamheten och elevhälsan har ett gemensamt ansvar för att stödja hälsosamma och hållbara matvanor. Måltiderna i skolan kan ses utifrån många olika perspektiv och är en viktig grund för att inspirera framtidens konsumenter till hållbara val och för att minska socioekonomiska klyftor.
Maten och måltiderna i skolan är viktiga för att lära barn och unga att äta varierat och skapa en nyfikenhet på smaker, traditioner och andra kulturer. Måltiderna kan dessutom vara ett värdefullt pedagogiskt verktyg och en arena för att skapa tillit och kontakt med vuxenvärlden, vilket många unga önskar. För att nå skolans fulla potential i hälsoarbetet krävs en samsyn och att alla drar åt samma håll – här kan dietisten vara en resurs som bidrar till samordning och kunskap till såväl elever som pedagoger.
Nyligen lanserade Livsmedelsverkets kompetenscentrum för offentliga måltider nya råd om ”Bra måltider i skolan”. Dietisternas riksförbund ser positivt på råden som stämmer väl in i förbundets vision: hållbar nutrition för hälsa genom hela livet.
I råden lyfts skolmatens potential för lärande, hälsa och miljö. De utgör ett stöd i arbetet med bra skolmåltider och vänder sig både till de som är direkt involverade i skolmåltiderna och till pedagoger och skolledning. Det vore önskvärt att råden även utgör ett underlag när det handlar om budget, resurser och att utnyttja skolmåltidens fulla potential.
Ohälsosamma matvanor är en av de största orsakerna till ohälsa. De står för en stor del av vår miljö- och klimatpåverkan. Genom hälsosamma matvanor och en aktiv livsstil kan vi bland annat förebygga fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och vissa former av cancer.
Hälsosamma levnadsvanor är en förutsättning för att fullt ut kunna ta del av det skolan har att erbjuda. Bra matvanor bidrar även till trivsel, samarbete och arbetsmiljö, både för elever och pedagoger. Att röra på sig är viktigt för hjärnan och bidrar till fokus och inlärning. Dietister kan bidra till ett strukturerat långsiktigt hälsoarbete och till utvecklingsarbete gällande skolmåltider och matvanor – med hälsosamma matvanor som grund och även ett bredare fokus på levnadsvanor kring fysisk aktivitet, tobak och alkohol.
Maten i skolan är ett viktigt verktyg för att bygga goda vanor för en hållbar framtid och kan bidra till att utjämna skillnader och ojämlika förutsättningar för hälsa och lärande. Genom att koppla in dietister i sammanhang som berör matvanor för barn och unga gör vi skillnad för framtidens folkhälsa, klimat och miljö – och vår samhällsekonomi.
Susann Ask, ordförande, Dietisternas riksförbund
Anna Stubbendorff, projektledare Levnadsvaneprojektet, Dietisternas riksförbund
Christin Anderhov Eriksson, projektledare Levnadsvaneprojektet, Dietisternas riksförbund
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.