Diagnoser som ger drivkraft och kreativitet

Personer med ADHD kan vara fantastiska entreprenörer, personer med ASD/Asperger oslagbara experter och Tourette förknippas ofta med kreativitet. Men idag tar vi inte vara på dessa unika förmågor, med sjukskrivningar och arbetslöshet som följd. Det drabbar både företag och samhälle. En förändring kräver att vi arbetar tillsammans för att nå hållbara lösningar.

För att personer med exempelvis ADHD, ASD/Asperger eller Tourette ska få utlopp för dessa förmågor behövs förståelse från arbetsgivare och arbetskamrater. Ibland behövs också en anpassad arbetsmiljö. Tyvärr beskriver många med dessa diagnoser en vardag som inte svarar upp mot individens behov. Brister på arbetsplatsen kring förståelse, bemötande och kunskap, kan göra det svårt att få det att funka på jobbet. Utan individuella anpassningar som tar hänsyn till styrkor och svagheter, blir pressen på individen så pass stor att många riskerar att drabbas av utmattningssymptom och långtgående svårigheter att arbeta.

Vi tror att en öppenhet med sin diagnos skapar förutsättningar för stöd och förståelse. Glädjande nog visar också Attentions nyligen genomförda medlemsenkät att många berättar om sin diagnos för sin chef. Däremot är det en stor andel, nästan fyra av tio, som trots att de berättat inte får tillräckligt med stöd och förståelse. Det tycker vi på Attention att det måste bli ändring på!

En lyhörd ledare som lyssnar in sina medarbetare har möjlighet att synliggöra styrkor men också upptäcka svagare sidor och ge stöd för det. Kreativitet, initiativförmåga, expertkunskap och detaljseende är exempel på förmågor som dessa personer kan ha. Men personer med exempelvis stark intensitet och drivkraft kan behöva hjälp med att sätta gränser. Tydliga arbetsuppgifter och flexibla arbetstider är andra exempel på stöd som personer med våra diagnoser kan behöva samt förståelse för att alla inte orkar delta i sociala aktiviteter.

En arbetsgivare som ser till individens behov ligger i linje med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) som gäller från den 31 mars i år. Föreskrifterna ställer krav på att ledare har kunskap om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning. De ställer krav på tydlighet gällande arbetsuppgifter och resultat, prioriteringsordning vid behov och vem man kan vända sig till om man behöver stöd och hjälp.

För att tecken och signaler på en ohälsosam arbetsbelastning ska uppmärksammas och rättas till behövs en regelbunden dialog med arbetstagarna. Föreskrifterna ställer krav på ett arbetssätt som är gynnsamt för alla på en arbetsplats, inklusive personer med ADHD, ASD/Asperger och Tourette. Ökande sjukskrivningstal kopplade till psykisk ohälsa och stress på arbetsplatsen är en stor samhällsutmaning.

Arbetsgivare och arbetsmarknadens parter! Ni har nu möjlighet att bidra till hållbara arbetsplatser som människor stannar kvar och utvecklas på. Det ger plats åt en mångfald på arbetsplatsen, ger större stabilitet och personal som trivs. Personer med våra diagnoser har ett annat sätt att tänka och människor som tänker utanför ramarna bidrar till förändring. Det handlar om ömsesidiga vinster!

Ann-Kristin Sandberg, förbundsordförande Riksförbundet Attention