Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

Bristerna som hotar vården

Publicerad: 28 november 2012, 11:31

Nästan 8/10 vårdchefer säger att felaktig läkemedelsbehandling är den största risken för patienter.

Foto: Colourbox

Mitt i IT-samhället skickar sjukvården viktig information via handskrivna lappar eller papper i postfack. Dålig kommunikation gör vården farlig, anser de 541 chefer som deltagit i Dagens Samhälles enkät om patientsäkerhet.


Nio av tio chefer i vården tycker att bristande kommunikation
är en av de tre viktigaste orsakerna till att patienter riskerar att skadas och felbehandlas. Drygt hälften anser att det är den allra största patientsäkerhetsrisken.

En av Sveriges två professorer i patientsäkerhet, Hans Rutberg, är inte förvånad över att cheferna så tydligt lyfter fram bristfällig kommunikation som en betydande risk.

– Missar i kommunikation är en viktig orsak till att patienter skadas. Därför behövs det tydliga strukturer och IT-system som säkerställer att information hänger med hela vägen, säger Hans Rutberg, som är professor vid hälsouniversitetet i Linköping.

En av dem som svarat på enkäten och angett bristande kommunikation som den viktigaste orsaken till att vårdskador uppstår är Lars Gelander, chefläkare på Angereds Närsjukhus i Göteborg.

– När vi överför information mellan olika enheter i vården eller mellan olika medarbetare sker det fortfarande ofta i form av post-it-lappar eller ett meddelande i någons postfack. Då är det ju stor risk att informationen inte går fram eller fördröjs.

Han påpekar att IT-systemen fungerar för dokumentation, men inte gör det möjligt att följa ett förlopp, där många involveras och information måste föras vidare till den som ska vidta nästa åtgärd.

– Ansvaret bärs därför av enskilda personer och vi ser konsekvenserna av det när en medarbetare blir sjuk och uppgifter behöver tas över av någon annan. Då riskerar patienter att inte kallas till återbesök eller att få sin utredning fördröjd.

Poul Kongstad, chef för ambulanssjukvården i Region Skåne, tycker att vården har mycket att lära kring strukturerad kommunikation och checklistor.

– Jämfört med flyget ligger vi långt efter. Flygpersonal har ett tydligt och standardiserat sätt att kommunicera. Alla vet vad som ska rapporteras, man avbryter inte för att fråga om det. Och då lyssnar man bättre.

Men ofullständig information är förstås inte den enda orsaken till att patienterna inte är helt säkra i vården. Personalbrist och för få vårdplatser lyfter cheferna också fram.

För avdelningschef Ingalill Högberg på allmänkirurgiska avdelningen på Västmanlands sjukhus i Västerås är hög personalomsättning och kompetensbrist det allt överskuggande problemet.

– Sjuksköterskor på vårdavdelningar slutar ofta efter ett par år och då förlorar vi mycket kunskap. Nyanställda blir upplärda av sjuksköterskor som också är relativt nya i jobbet.

Därmed blir det svårt att bedriva utvecklingsarbete och att ägna tid åt de kvalitetsregister som ska stimulera förbättringar.

– Vi mäktar ju knappt med att sköta patienterna.

Och när personalen till stor del är oerfaren ökar risken för felbedömningar och felmedicinering.

– Vi har ännu inte haft några allvarliga avvikelser, men sjukvård ska inte bygga på tur, säger Ingalill Högberg.

Cheferna har i enkäten graderat vilka typer av skador och felbehandlingar de ser att patienterna oftast drabbas av. I topp hamnar då felaktig läkemedelsbehandling, följt av vårdrelaterade infektioner. På tredje plats placerar de felaktiga diagnoser och misstag vid operationer.

Sedan mitten av 2000-talet, då Socialstyrelsen publicerade uppseendeväckande siffror över antalet vårdskador har intresset för patientsäkerhetsfrågor ökat markant. Över 100 000 skador och 3 000 dödsfall per år var inget vackert facit för vården.

Länge betraktades vårdskador som oundvikliga komplikationer i en farofylld och komplex verksamhet. Men ambulanssjukvårdschefen Poul Kongstad fortsätter att jämföra med andra branscher och anser att det bör betraktas som ett ”tillverkningsfel” om en patient får en infektion efter en operation.

– SKF accepterar ju inte smuts i kullagren.

Och patientsäkerheten har blivit bättre, enligt chefernas svar på enkäten. I synnerhet på deras egen arbetsplats. Där anser 64 procent att säkerheten förbättrats de senaste fem åren. Hälften tycker att vården generellt blivit säkrare.

Men 22 procent av cheferna tycker att patientsäkerheten i vården som helhet har försämrats. I kommentarer skriver några av dem att ett ambitiöst arbete för att göra vården säkrare ibland saboteras av sparbeting och färre vårdplatser.

– Jag kan förstå hur man resonerar. Det kan kännas kontraproduktivt att först försöka minska antalet vårdrelaterade infektioner och sedan tvingas skicka runt patienter, vilket kan innebära en ökad risk för infektioner, säger professor Hans Rutberg.

Han rekommenderar både politiker och sjukhusledningar att verkligen uppmärksamma det tålmodiga arbete som görs, med ständiga mätningar och förbättringar av rutiner.

– De bör visa sitt intresse och ge ett tydligt stöd. Färre vårdskador sparar ju både pengar och onödigt lidande.

Läs mer i Dagens Samhälle nummer 42, 2012 med Tema: Patientsäkerhet

Göran Hägglund: Vi borde alla rodna över resultaten
En av sex patienter skadas i sjukvården
Missförstånden blir färre med nya kortet

Bara en bråkdel av vårdskadorna anmäls

Cecilia Granestrand

Reporter + redaktör Tema

cg@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev