Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

Bra arbetsmiljö går inte att tvinga fram

Arbetsmiljöverkets förslag om nya föreskrifter för bättre arbetsmiljö försvårar det goda arbete som redan pågår i verksamheterna. I stället för att detaljreglera organisatorisk och social arbetsmiljö krävs en helhetssyn med utgångspunkt från verksamheten och att medarbetarna får vara delaktiga i arbetet.

Publicerad: 13 februari 2015, 12:53

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ArbetsmiljöArbetsmiljöArbetsmiljö

Kommuner och landsting behöver rekrytera runt en halv miljon nya medarbetare inom en tioårsperiod. Några av de viktigaste strategierna för att klara den utmaningen är att erbjuda en bra arbetsmiljö och stora möjligheter till utveckling, delaktighet och inflytande. Medarbetarnas engagemang är helt nödvändigt för att klara välfärdsuppdraget.

En god arbetsmiljö för alla kräver ett systematiskt och uthålligt arbete och en helhetssyn som omfattar både den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön. Det är ett angeläget och prioriterat område för SKL och kommunerna och landstingen, där vi arbetar tillsammans med medarbetare, fackliga organisationer och myndigheter. En viktig förutsättning är också att utveckla verksamheten och arbetsmiljön tillsammans med brukare och patienter.

Ett framgångsrikt exempel är en avdelning på Centralsjukhuset i Karlstad, som arbetar med Patientnärmare vård – ett arbetssätt som innebär teamarbete, dagliga reflektioner och att se till vad som är bäst för patienten. Resultatet är minskad stress, konflikter och ökad arbetsglädje.  I oktober fick avdelningen ta emot Suntarbetslivs pris för ett imponerande arbetsmiljöarbete. Vi tror att det är engagemang och inte hot om inspektioner och risk för höga vitesbelopp som är drivkraften.

Tyvärr försvåras den här typen av arbete av de föreskrifter för organisatorisk och social arbetsmiljö som Arbetsmiljöverket nu föreslår. De områden förslaget omfattar är redan i dag reglerade, bland annat i arbetsmiljölagen och i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Därtill regleras kommuners, landstings och regioners verksamheter i lag, till exempel hälso- och sjukvårdslagen och skollagen, som olika statliga myndigheter vakar över. Förslaget innebär en stor risk för dubbelreglering, otydlighet och osäkerhet hos dem som ska tillämpa föreskrifterna ute i verksamheterna.

Medarbetare i kommuner och landsting är kvalificerade personer som utifrån sin kunskap, erfarenhet och profession måste ha både möjlighet, skyldighet och frihet att göra prioriteringar i sitt arbete. Att en myndighet kräver att arbetsgivaren detaljstyr vad medarbetaren ska göra i varje ögonblick bygger på ett synsätt som inte är relevant i dagens arbetsliv. Däremot bör alla medarbetare veta med vem och hur en dialog om prioritering mellan arbetsuppgifter ska ske.

Det är också oerhört svårt att reglera ett område som handlar om subjektiva bedömningar. Kan en statlig myndighet verkligen reglera och inspektera ett bra arbetsklimat och ett gott ledarskap? Går det att ställa krav och tvinga fram trivsel, engagemang eller arbetsglädje? Här finns naturligtvis en stor risk för att trampa fel.

Förslaget speglar tyvärr också en oförståelse för verksamheten. I förslaget finns till exempel påpekande om att skift- och nattarbete medför risk för ohälsa. Arbetsgivarna gör redan i dag riskbedömningar men vi kan inte komma ifrån faktum att många av våra verksamheter måste bedrivas dygnet runt. Vi kan inte se arbetsmiljö som en isolerad fråga utan att ta hänsyn till att det finns människor som ska få vård och omsorg dygnet runt och året om.

SKL uppmanar Arbetsmiljöverket att tänka om och föreslår i stället:

• Att Arbetsmiljöverket gör en översyn av befintliga föreskrifter och vid behov kompletterar dessa, till exempel med mer vägledning.
• Att arbetsmiljöarbetet ska utgå från verksamheten och ett helhetsperspektiv, som omfattar såväl fysisk som psykisk och social arbetsmiljö.
• Att Arbetsmiljöverket i stället lägger kraft på information, råd och vägledning kring det psykosociala arbetsmiljöområdet för att öka kompetensen och engagemanget hos dem som ska hantera frågorna ute i verksamheten. Det är något som många arbetsplatser både behöver och efterfrågar.

Vi tror på Arbetsmiljöverkets devis att ”alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö”. Tyvärr stödjer förslaget till föreskrifter inte devisen. De förstärker inte kunnandet eller lusten att göra mer, utan ökar snarare rädslan för att göra fel.

Ingela Gardner Sundström, förhandlingsdelegationens ordförande (M), Sveriges Kommuner och Landsting

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev