Redaktionsbloggen
17 september 2020 kl 09:23

Nya frågor när fler får inflytande utan mandat

Skribent

Christina Kennedy
Chefredaktör för Dagens Samhälle

Det här är en opinionstext

Under pandemin har mycket sagts om förtroendet för den typiska svenska tjänstemannen. Statsepidemiologen Anders Tegnell och hans närmaste kollegor har fått beröm för sin lugna, lite torra hållning som hela tiden pekat tillbaka mot vetenskapen och vilket stöd det funnits för att införa eller inte införa diverse åtgärder. 

Det har tagits emot lite olika. Kritikerstorm men också översvallande hyllningar. Blombud, artiklar om Tegnells klädstil på presskonferenserna och beundrande tatueringar. Ovanliga reaktioner i en ovanlig tid. Kanske har vi lätt att känna respekt för dem som uppfattas som omutbara, eller opåverkade av annat än fakta. Som inte böjer sig för vinande åsiktsvindar i en tid där ytterligheternas tvärdrag smäller igen dörrar jämt och samt. Kanske också för att det är skönt med tydliga roller och att veta vad man kan förvänta sig. När klimatet är ostadigt. När det snabbt kan blåsa upp till storm. 

I kommuner och regioner får man misstänka att blomsterbuketterna lyser med sin frånvaro. Gott så. Det är inte för dyrkan och hjältestatus man tar sig an ett kommunalt tjänstemannajobb.

Den närmaste omgivningen för den kommunala tjänstemannen håller också långsamt på att förändras, vilket Dagens Samhälles politikreporter Johan Delby har kartlagt denna vecka. För medan de förtroendevalda blir allt färre blir de politiska sekreterarna allt fler. Nu finns drygt 800 stycken politiska sekreterare i totalt 50 kommuner. Enligt forskare som Bo Rothstein, intervjuad i veckans nummer, är det ett exempel på en fortsatt trend där personer utövar politisk inflytande utan att kunna ställas till svars vare sig som politiker eller tjänstemän. 

Politikern som gjort ett dåligt jobb kan röstas bort och tjänstemannen kan beslås med tjänstefel. Men den politiska sekreteraren, avlönad av kommunen för att i tät samverkan med “sin” politiker föra de stunsigaste frågorna framåt på ett effektivt sätt, kan inte ställas mot väggen på vare sig det ena eller andra sättet. Det är ett potentiellt bekymmer. Politiska sekreterare kan å andra sidan behövas när lokala och regionala politiker måste ta sig an fler och långt mer komplexa frågor. In- och utflyttning, hållbara planer för kollektivtrafik, integration eller vatten och avlopp som borde ha varit fixat för länge sedan.

Men dagens situation med en växande andel så kallat policyprofessionella gör det nödvändigt att ställa frågor. Om behovet av extra stöd till pressade politiker är så viktigt, varför i bara 50 av landets kommuner? Är den framväxande politiserade tjänstemannen ett hött pekfinger mot vanliga tjänstemän? Har det vanliga, faktabaserade underlaget fått ge vika för skicklighet i paketering, urval och politisk skruvning? Hur påverkar det som händer demokratin?

Som ny chefredaktör på Dagens Samhälle behöver jag lära av dig som läsare. Hur fungerar det där du jobbar eller verkar? Hur ser du på det förändrade landskapet för politiker och tjänstemän i kommun och region? Hör gärna av dig.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 17 september 2020 kl 09:23
Uppdaterad: 17 september 2020 kl 09:41

Skribent

Christina Kennedy
Chefredaktör för Dagens Samhälle