Redaktionsbloggen
20 februari 2020 kl 09:55

Vänta inte tills coronaepidemin blir ett faktum

Skribent

Sanna Rayman
Debattchef Dagens Samhälle

Det här är en opinionstext

Mycket, för att inte säga det mesta, är oklart när det gäller det nya coronaviruset. Till och med namnet, trots att barnet är allt annat än kärt. 2019-nCoV, SAR-CoV-2 eller Covid19 – jag vet knappt själv.

Hur farligt? Tja, den senaste kinesiska studien säger en dödlighet på 2,3 procent (2,9 i Hubei), vilket kan jämföras med vanlig säsongsinfluensa som uppskattas till några promilles dödlighet (SvD 7/2). Men frågetecknen är ännu många och datan skakig. Oavsett om oklarheterna beror på den kinesiska maktens ovilja till transparens eller allmän oreda så är uppskattningarna om dödlighet ännu vaga i konturerna.

Att detta pågår samtidigt som vi drabbas av gamla vanliga ”vabruari” underlättar förstås inte. Hur skilja på säsongsflunsa och den nya? Fortfarande testar vi bara resenärer från Kina – när är det befogat att utöka? Häromdagen ska Iran enligt rapporteringen fått sina två första dödsfall i viruset - och härifrån har det inte ens rapporterats några smittade hitintills. Att det pågår en dold spridning varstans i världen måste man utgå ifrån vid det här laget, även om det är småskaligt utanför Kina. 

Skalor glider, skeenden förändras snabbt. På morgonen den 8 februari skickade TT ut en intervju med vår statsepidemiolog Anders Tegnell, som inför sportlovsveckorna fastslog att det är "förnuftigt" att inte avstå resor till värmen eller Alperna nu. ”I exempelvis Alperna och Sydeuropa finns det ingen spridning över huvud taget”, sa han. Samma eftermiddag uppdagades ett smärre kluster av spridning i just franska Alperna, vilket sedan tog sig både till Storbritannien och Mallorca.

Att hålla koll på alla eventuella risker är förstås omöjligt. Dessutom vet vi inte förrän långt senare vilka risker vi borde ha förhållit oss till. Nu talar en del kinesiska forskare om en inkubationstid på upp till 24 dagar, men myndigheter och regeringar världen över jobbar utifrån antagandet att inkubationstiden är 14 dagar. Samtidigt hämtar kinesiska myndigheter in fysiska pengar och förstör eller desinficerar dem. Vad ska man tro? 

Ytterligare en osäkerhetsfaktor är den mänskliga. Samhällen i panik är ingen vacker syn. Rädsla medför risker. Man agerar för fort, tanklöst. På Londons flygplats landade nyligen en kvinna som kände sig sjuk. I stället för att kontakta personal och myndigheter på plats tog hon en taxi till ett sjukhus, där hon klev in och anmälde sig i receptionen och meddelade oro för SAR-CoV-2, vilket hon också visade sig ha.

Även i Sverige har vi haft liknande tillbud. Vårdcentraler både i Svalöv i Skåne och Järna utanför Stockholm har råkat ut för patienter som slagit sig ned i väntrum med oro för corona, vilket förstås inte är vad vården rekommenderar. I båda fallen har individerna lyckligtvis testat negativt. Fast, inte ens ett negativt test får man vara helt glad över. BBC rapporterade häromdagen att testerna är osäkra och ofta visar negativt, trots tydliga symptom på lungröntgen. 

I en tid då vi pratar om fejknyheter och alternativa fakta befinner vi oss plötsligt i ett läge där problemet inte är falska fakta, utan avsaknaden av tillräckliga kunskaper. Vi famlar i mörkret.

760 miljoner människor befinner sig nu i någon form av karantän eller isoleringsåtgärd. Det är 10 procent av jordens befolkning, om än huvudsakligen koncentrerat till samma region (New York Times 15/2). Visst, man ska inte måla fan på väggen. Än så länge har vi ingen vild spridning i Europa, bara oroande små kluster i Tyskland och Storbritannien. Men flera internationellt erkända forskare talar allt mer i termer av ”när” pandemin kommer, än ”om”.

”Vi är nu där Kina var i början av december”, varnade professorn i epidemiologi, Neil Ferguson på Imperial College i London, i brittiska Channel 4 News i en väldigt sevärd kortdokumentär.

Låt oss hoppas att han får fel, men under tiden kan det vara bra att fundera igenom beredskapen. Se över bemanningen, kolla lagren, fundera igenom möjligheter och fallgropar. Oavsett om vi drabbas hårt eller inte alls så är förberedelsetid och beredskap mycket sällan förslösad tid. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 20 februari 2020 kl 09:55
Uppdaterad: 20 februari 2020 kl 13:46

Skribent

Sanna Rayman
Debattchef Dagens Samhälle