Redaktionsbloggen
8 januari 2020 kl 13:41

Det lär bli fler utredningar om konfessionella friskolor

Skribent

Sanna Rayman
Debattchef Dagens Samhälle

Det här är en opinionstext

Hur skulle ett förbud av religiösa friskolor ens se ut? Det frågade jag mig i en text på denna blogg för snart två år sedan. Idag har vi fått ett svar från regeringens utredare Lars Arrhenius, som lämnat förslagen om nya regler för friskolor med konfessionell inriktning till utbildningsministern. 

Uppdraget har varit att skärpa kontrollen, men också att hitta ett sätt att införa ett etableringsstopp. Från Anna Ekström har det tydligt uttalats att målet med det senare uppdraget är att "stoppa nyetableringen av religiösa friskolor". Den möjligheten är dock utredaren tveksam till, även om han lägger förslag i den riktningen. 

Arrhenius menar att risken med förslag som begränsar möjligheten till konfessionella friskolor är att det kan bryta mot Europakonventionen, men att med hänvisning till skäl som segregation kan det kanske vara möjligt att åsidosätta Europakonventionens krav. 

Det kan tyckas lite förbryllande. Att Europakonventionen ger mammor och pappor rätt att utifrån religiös övertygelse välja en utbildning till sina barn är en sak. Men, som Daniel Färm på S-märkta tankesmedjan Tiden påpekar så kan Europakonventionen rimligen inte kräva av stater att tillhandahålla konfessionella skolor. I ett pressmeddelande skriver Färm: 

"Det står ingenstans i Europakonventionen att Sverige måste tillåta religiösa friskolor som en del av det skolpliktiga och skattefinansierade skolväsendet." 

Det har han säkerligen rätt i.  Den här debatten har förstås uppstått eftersom konfessionella skolor har blivit en beståndsdel i det svenska friskolesystemet. Och som så ofta i svensk valfrihetsdebatt blir rätten till olika friheter ofta sammanblandad med rätten till att få sina friheter gemensamt finansierade. Vilket inte är samma sak. Men när systemet ser sådant ut så uppstår automatiskt en risk för diskriminering vid stopplagstiftning. 

Frågan om etableringsförbud och "stopp" för vissa typer av skola är sannolikt inte "löst" med dagens förslag. Det lär bli fler utredningar på området framöver. Det råder inte ens konsensus i debatten om huruvida detta verkligen är ett problem som måste lösas. Oavsett var man landar i den frågan kan man konstatera att de vässade kontrollverktyg som Arrhenius lanserar riskerar att bli tandlösa. 

Nu föreslås och diskuteras idéer som att friskolors ägare och ledning ska prövas utifrån ett "demokrativillkor". TT skriver

"De som vill starta friskola ska diskvalificeras om det finns särskild anledning att anta att dessa kommer att utöva våld eller hot, diskriminera eller kränka barn eller elever. Detsamma ska gälla om personerna motarbetar det demokratiska styrelseskicket eller på något sätt försvarar, främjar eller uppmanar till våld, hot, diskriminering eller antidemokratiska handlingar."

Det är förstås bra om skolägare inte gör sånt. Men det går att argumentera för att det likväl är att lägga ribban lågt. Borde vi inte söka professionalitet och kompetens bortom rimligt demokratisk hos den som anförtros att utbilda framtida generationer? 

Friskolesystemet infördes med mångfald som ett av argumenten, men det som diskuterades var en mångfald av pedagogiska inriktningar. Olika modeller för lärande. Mångfalden som motiverade friskolorna var primärt en professionell mångfald, inte en konfessionell. Ur ett strikt skolsystemshänseende är bevarandet av religiös mångfald inte en prioritet, då det fenomenet snarare är en biprodukt än ett mål med skolpolitiken. 

Tankarna går till hur systemet med offentliga upphandlingar fungerar. När myndigheter och liknande upphandlar tjänster ställs ofta en rad krav på leverantörerna. De ska kunna visa att de har verkat i aktuell bransch förut, att det finns professionell kompetens i företaget för ärendet etc etc. Detta för att säkra att inte vilken tjomme som helst kommer in från gatan och erbjuder sina tjänster på områden som betraktas som kvalificerade. Att nöja sig med att ett företags ägare och styrelse lovar att de alla är demokratiskt lagda vore i dessa sammanhang en skrattretande låg kravspec., även om de bedyrade att anställa proffs. 

Bygga hus? Nä, det är det i och för sig ingen här som har gjort. Men alla är goda demokrater, tror på samma gud och det finns ingen anledning att tro att vi ska hota eller kränka någon...  

Kunskap är en stark valuta i dagens samhälle och skolor är på vissa sätt den moderna tidens tempel. Jag tror inte att bra skola kräver att man jagar bort religiositeten ur dessa kunskapstempel, det finns givetvis exempel på utmärkta skolor med religiösa förtecken. Men i själva skolpolitiken måste kompetensen vara det som respekteras och sätts främst. Helga läroplanen, typ. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 8 januari 2020 kl 13:41
Uppdaterad: 8 januari 2020 kl 16:41

Skribent

Sanna Rayman
Debattchef Dagens Samhälle