Integritet? Äh, jag har gett upp om den!

Debattbloggen

”Wow, fasiken också”.

Veckans näst bästa citat levererades när vd:n för Voice Integrate Nordic – Tommy Ekström – grillades i DN efter Computer Swedens avslöjande om att mängder av samtal till Vårdguiden/1177 legat öppna och tillgängliga på nätet.

Det är lätt att fnissa över hur avslappnad denne vd verkar vara inför en av de största it-skandalerna i svensk sjukvårdshistoria. "Fasiken" ter sig som en rätt lågtempererad reaktion på 2,7 miljoner samtal av känslig karaktär utslängda på nätet. Å andra sidan: kanske återspeglar hans lugn bara hur de flesta reagerar på integritetsfrågor nuförtiden?

När Novus nyligen presenterade en lista över vilka ministrar som åtnjuter väljarnas förtroende seglade Anders Ygeman rakt in på tredje plats, trots att han nyss kommit åter efter att ha petats från sin förra ministerpost på grund av en skandal. En skandal som kan beskrivas som Anders Ygemans egna "Wow, fasiken-ögonblick".

Faktum är att Ygemans stjärna knappt dalade ens i närtid efter skandalen. I juli 2017 lämnade han, men i samtidigt meddelades att Ygeman istället skulle bli Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen. Det lilla knorrande som hördes över det var uteslutande från oppositionen. Internt verkade ingen uppfatta skandalen som det minsta besvärande och ett drygt år senare, när Expressen kollade vem som var partirötternas favorit att efterträda Stefan Löfven var Ygeman överlägsen favorit. Hans popularitets överlevnadsförmåga säger mycket om hur stor vikt folk i allmänhet lägger vid kombinationen känsliga uppgifter, internet och allmän slapphet.

Integritetsfrågor i it-åldern är att krama tanken på nålen i höstacken. I fallet 1177 vet vi att 2,7 miljoner samtal legat ute. Rent konkret har det emellertid rapporterats om två drabbade värmlänningar, som funnits med bland de lagrade samtalen OCH vars samtal har tankats ner av någon. Därutöver har ytterligare 14 personer hittills identifierats. 14 av 2,7 miljoner! Det känns ju knappt otäckt, när man tänker på det så.

Senast Sverige hade en genuint och brett engagerande integritetsdebatt var under FRA-striden. Luften gick ur frågan när de där kablarna kopplades in. Sedan dess har diskussionerna kring integritet i en digital tidsålder varit en form av utanpåverk som man ändå inte riktigt litar på. Visst kan vi fila på lagstiftningen och regelverken, men sådant är ju vackert väder-ornament. Diskussionen om den faktiska tillgången är över – och därmed också frågan om den verkliga integriteten. Som individ är jag utlämnad åt andras benägenhet att följa regler.

Samma gäller även bortom staternas och myndigheternas tillgång till vår information. Vi vet att it-jättarna mjölkar oss på allt de kan. Vi pratar om hur läskigt det är att saker vi inte ens googlat än, bara funderat på eller pratat om men någon, plötsligt dyker upp i annonserna i våra sociala medieflöden. Men det digitala livets bekvämlighet övertrumfar ständigt vår eventuella önskan att värna privatlivet. Integritet? Äh, den har jag redan gett upp om.

Du kanske undrar vad som var veckans bästa citat? Jo, det var när SL:s presschef förklarade lokaltrafikens stillastående rulltrappor med orden ”Rulltrappor är lite dumma i huvudet”.

Som med all annan teknologi då. Störig och dum – men bekväm!