Redaktionsbloggen
15 november 2017 kl 11:29

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Sexualbrottskurvan pekar uppåt, vi slipper inte den här debatten

– Det är viktigt att lära oss mer om vem som begår brott. Det kan handla om ålder, men även ursprung, sade Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé när partiet nyligen lade fram ett paket i vilket skärpta straff för våldtäkt samsades med kartläggning av hur en förövare av sexualbrott kan se ut. 

I det senare fanns fröet till den debatt som sedan följde. För kartläggningen ska, enligt M, även inkludera parametern bakgrund/ursprung. Vilket innebär att kartläggningen även skulle kunna analyseras utifrån etniska eller kulturella förtecken. Vilket såklart är en känslig fråga, även om Moderaterna gör sitt bästa för att avdramatisera den, bland annat genom att hänvisa till att detta varken är nytt eller något specifikt för batonghögern, ty senast dylik statistik fördes var det med såväl Göran Perssons som Miljöpartiets goda minne, vilket Tomas Tobé (M) påtalade i Sveriges Radio häromdagen

Man ska inte spela dum i debatter som den här. Det är klart att detta är frågor som måste hanteras ansvarsfullt och det finns gott om människor som mycket gärna skulle vilja hantera eventuella skevheter i dylik statistik på ett sätt som skulle kunna drabba enskilda individer ur överrepresenterade grupper. Det är inte vetgirighet allena som driver folk, det ska vi vara klara över. Att många argumenterar för att dessa faktorer "inte hör hemma" i brottsstatistiken är ur detta perspektiv begripligt. 

Samtidigt är det svårt att argumentera för detta utan att se väldigt inkonsekvent ut. För statistik handlar ju aldrig om att skuldbelägga varje del av en grupp. I andra fall ålägger vi ju utan att blinka människor uppgiften att kunna skilja på mikro och makro, på bredare mönster och individuell skuld. Vi anser att det måste vara möjligt att tala om mäns överrepresentation i sexualbrott, utan att för den sakens skull bli anklagade för att mena att varje man våldtar, etc. 

Jag skrev om denna fajt mellan individperspektiv och strukturellt dito i januari förra året. Man kan utan att blinka påstå att den fajten inte har flyttat sig särskilt långt sedan dess: 

Ställningskriget mellan de olika sidorna i debatten fick sin illustration när tidningen Metro häromdagen satte två serierutor på sin förstasida. Den första serierutan äger rum i augusti 2015. En kvinna förklarar menande att ”98 procent av alla som som misstänks för våldtäkt i Sverige är män”, varpå en man upprört protesterar: ”Alla män är faktiskt inte så! Det är en fråga om individer!” 

I nästa ruta befinner vi oss i nutid. Mannen säger ”Alla invandrare är våldtäktsmän.” Kvinnan frågar då ”Vad hände med att det var en individfråga?”, varpå mannen svarar ”Man måste faktiskt kunna se strukturer.” Här uppstår enligt många bedömare på internet briljans. Jag är inte så säker på att jag håller med om det, men strippen tjänar som god illustration till hur diskussionen bedrivs, det gör den. 

Bloggposten då föranleddes bland annat av ny Brå-statistik. Idag publicerar Brå så en ny rapport, i vilken kurvan för utsatthet för sexualbrott pekar brant uppåt. Vi kommer inte bli av med den här frågan, den saken är klar, så i det avseendet har Moderaterna landat rätt i tiden med sitt förslag. Huruvida sakförslaget är rätt får avhandlas i debatten. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 15 november 2017 kl 11:29
Uppdaterad: 15 november 2017 kl 11:57