Redaktionsbloggen
3 april 2017 kl 14:25

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

När tystnad råder segrar nazisterna

Det blir en dyster påsk för judiska föreningen i Umeå. Högtiden blir den sista gången bröd bryts i lokalerna. Efter påsken lägger föreningen ned verksamheten. 

Det är skadegörelse, hot och trakasserier från nazister som fått judiska föreningen i Umeå att ta detta beslut, nu även uppmärksammat internationellt.

Ett ganska bra mått på om ett land har ett seriöst nazistproblem, är om nazisterna lyckas stänga judiska föreningar.

Och därmed kan vi nu konstatera: Sverige har ett seriöst nazistproblem. 

Just Umeå har annars aldrig utmärkt sig som en stad med särskilt stora sympatier för den radikala högern, men det behövs heller inte så många individer för att driva en framgångsrik kampanj mot exempelvis en judisk förening. 

Inte om alla andra, som själva inte är nazister, väljer att vara tysta. 

Risken att åka fast är inte heller särskilt stor – av de antisemitiska hatbrott som anmäldes 2014 har bara 3 procent klarats upp, skriver Linda Nordlund i Svenska Dgabladet på måndagen, med BrÅ som källa.

Att vara tyst kan vara bekvämt, man slipper till exempel få hotfulla besök i hemmet och hatiska klistermärken uppsatta på sin förenings ytterdörr.

Enligt judiska föreningens talesperson Carinne Sjöberg började trakasserierna sedan föreningen börjat ta mer plats i samhällsdebatten. 

– Så länge vi var tysta så var det helt okej, säger hon till Sveriges Radio Västerbotten

Nazister tycker om att hylla segern. Att sträcka upp högerarmen och ropa ”hell seger”, eller motsvarande välkända slagord på tyska.

Nazister tycker om andras tystnad. Den ger större utrymme för deras egna segerrop.

En nedlagd judisk förening är en seger för nazisterna. Segern stärker deras självförtroende. Ger dem än större möjlighet att ta plats. På fler gruppers bekostnad. 

Så länge tystnad råder.

Läs även: ”Ta den judiska minoritetens oro på allvar”

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.