.png)
Kippa, slöja eller kors? EU-domstolen gav i veckan arbetsgivare rätt att säga nej till religiösa symboler på arbetsplatsen. Enligt domstolen är det inte diskriminering så länge reglerna är tydliga och generella och inte riktar sig specifikt mot en viss religion. Men fallen som ligger till grund för domen handlar om slöjan, så det är den som hamnat i debattens fokus.
I det ena fallet som prövats tyckte arbetsgivaren att kvinnans huvudduk var helt okej. Tills en kund började ställa krav. När den anställda vägrade ta av sig plagget blev hon avskedad.
Att utrikes födda kvinnor har svårare än utrikes födda män att ta sig in på arbetsmarknaden är ett faktum. Skillnaden är oacceptabel, sa nyligen arbetsmarknadsministern som gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att skynda på kvinnornas väg till jobb eller studier.
Innebär EU-domstolens besked ytterligare ett hinder för kvinnor som redan står långt ifrån arbetsmarknaden? Om man känner att samhällets lagar är emot en – vill man delta i det då?
”Det är ingen modeaccessoar, utan min identitet” sade den muslimska kvinna som nekades jobb i kryddfabriken på grund av sin slöja förra året. En miss av bemanningsföretaget, kontrade kryddfabriken som var lika upprörd som kvinnan över beskedet.
I en intervju i Aftonbladet landar islamologen Eli Göndör i slutsatsen att den som valt Europa måste förstå att det är vissa normer som råder här. Och här kan man inte kräva att arbetsplatser ska anpassa sig efter religiösa krav, menar han.
Dock; domstolen säger att arbetsgivaren kan, men behöver alls inte, förbjuda religiösa attribut. Och många har inga som helst problem med anställdas val av huvudbonad.
För några år sedan gav exempelvis Ikea de slöjbeklädda kvinnorna i integrationsprojektet Yalla Trappan i Malmö uppdraget att designa en blågul huvudduk som passade företagets uniform. Det blev starten till en växande verksamhet. Och man kan anta att Ikea efter det framstår som en mer attraktiv arbetsplats för muslimska kvinnor, vilket borde vara win-win för arbetsgivare, samhälle och individ.
Kanske ger den aktuella domen upphov till en ny trend där arbetsgivare som är välvilligt inställda till anställdas religiösa identiteter väljer att lyfta fram det i marknadsföringen. Precis som det blivit populärt att betona att man bejakar pappaledighet, friskvård och ekologiskt i fruktkorgen.
Men risken finns också att det företag som avkräver sina anställda en mer neutral och sekulär look, av olika skäl, lätt hamnar i ett fack de inte känner sig bekväma i. Debatten lär fortsätta.