Redaktionsbloggen
3 mars 2017 kl 12:39

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Det heter inte Sverigebilden. Det heter Sverigebilder.

Alltså, nu får den här cirkusen ta och lugna ner sig lite. Jag läser att Margot Wallström ska ha telefonmöte med USA:s utrikesminister Rex Tillerson, för att ge en motbild mot den bild av Sverige som sprids i amerikanska medier och av Donald Trump. 

En utrikesminister i en stat ska alltså kontakta utrikesministern i en annan stat och klaga på vad medierna där skriver? Det låter inte som en självklart bra idé.

Inte ens om kritiken i huvudsak inte gäller medierna utan den amerikanske presidentens spridande av sagda mediers reportage är agerandet glasklart. Wallström måste likväl luta sitt klagomål på presidenten mot argumentet att Fox News skildringar och reportage är s.k ”fake news”. Startskottet för den här kalabaliken är ju ett specifikt reportage. Jag har inte sett reportaget i fråga, det är säkert både överdrivet och tendentiöst.

Men, uppgiften att tillbakavisa innehållet i ett reportage totalt ter sig knepig. Världen är sällan så smidigt svartvit, inte ens på Fox News. Vilket obönhörligen gör att Wallström riskerar att låta som att hon bara stämmer in i samma ”your news is fake news-refräng” som Trump själv har trallat ända sedan han annonserade sin kandidatur. 

Frånsett denna ironiska twist så riskerar Wallströms försök att korrigera en urspårad Sverigebild (för ja, det är klart att det har spårat ur) att ytterligare ge Trump och andra med sammanfallande intressen mer ammunition, inte mindre. För saken är ju den att hennes budskap inte är eller kan vara lika svartvitt. Och när saker inte är svartvita är det alltid svårt, för att inte säga omöjligt, att åstadkomma en tydlighet kring rätt/fel. 

Trump spelar skamlöst med detta faktum som sitt trumfkort, hela tiden. Se bara på upprinnelsen till det här: han drar en halvsanning och kan lugnt invänta armén av tillrättaläggare som ska tala om att han ljuger för i Sverige händer minsann bara Melodifestivalen. Varpå verkligheten snabbt träder in och ger honom och Fox News en vikt i andra vågskålen, i form av tumultet i Rinkeby, vilket i sin tur ger möjligheten till moteld och en ny omgång av fejk-refrängen.

Detsamma gäller förstås hela föreställningen om att det går att ge en motbild som falsifierar en annan – oönskad – bild av ett land. Jamen herregud, sluta försöka! Det går inte! Hela idén om en sann eller falsk Sverigebild är ju barock! Har någon i denna befängda debatt tänkt tanken att det kanske finns en uppsjö Sverigebilder och att man kan anse flera av dem vara rätt – samtidigt, vilket gör etiketteringar som falsk/sann otillräckliga? Uppdraget att korrigera en felaktig bild av ett land är på förhand dömt. Särskilt när arbetsmiljön är en vag gråzon av insinuationer från båda hållen. 

Och även om Wallström är nyanserad vid samtalet, även om hon säger att vi givetvis har problem och utmaningar, men att dessa har överdrivits och yada yada, så spelar det ingen roll. För bilden, om uttrycket tillåts, av syftet med hennes samtal är redan satt, eller hur? Och då blir detta en lose-lose-situation, är jag rädd. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.