Snart återinförs tiggeriförbudet i Sverige, eller?

Debattbloggen

Det här är en intressant artikel i DN: Regeringen överväger att införa tiggeriförbud. Men enligt en mycket initierad källa som jag talade med för ett par, tre månader sedan handlar det inte om att regeringen överväger att införa ett tiggeriförbud, utan om att förslaget om att återinföra ett svenskt tiggeriförbud redan ligger klart och i princip helt färdigberett i regeringskansliet, sedan ett tag tillbaka.

Istället handlar det om en politisk strid som splittrat regeringen, där Socialdemokraterna driver på, allt medan Miljöpartiets statsråd och regeringstjänstemän i samordningen stretar emot allt vad de kan. Hade vi haft en renodlad S-regering i Sverige hade tiggeriförbudet redan varit återinfört, eftersom det finns en stabil majoritet i riksdagen för ett sådant förslag.

Så långt min källa.

Vad tror då jag själv om detta? Min bedömning är att Socialdemokraterna än så länge har tagit hänsyn till MP:s tiggerivänliga linje, eftersom partiet tog rejält med stryk när migrationspolitiken stramades åt i höstas. (Minns vice statsminister Romsons tårar på presskonferensen). Att ovanpå detta då också köra över MP på den här punkten hade blivit väl magstarkt för det mindre partiet i samarbetsregeringen.

Men nu har tidpunkten kommit då Socialdemokraterna i regeringen bestämt sig för att sätta ned foten om det utbredda gatutiggeriet i Sveriges alla städer, stora som små.

Kommer partiet möta kritik mot denna lagskärpning? Ja, sannolikt är det så. Både MP och Vänsterpartiet kommer rimligtvis kämpa emot förbudet med näbbar och klor så långt det går. Även vänsterfalangen inom S och fristående opinionsbildare kommer sannolikt kritisera det hårt och anklaga partiledningen för att ånyo föra SD-politik.

Men den kritiken kommer Löfven och S-statsråden samt resterande VU-ledamöter med LO:s ordförande Thorwaldsson i spetsen lätt kunna skaka av sig.

De kan formulera problemställningen på följande sätt: Ja, vi är medvetna om att romer i framförallt Rumänien, men också i ett par andra grannländer i den regionen, utsätts för systematisk diskriminering i sina hemländer. Men lösningen på den problematiken och den strukturella diskrimineringen kan inte vara att bokstavligt talat återinföra det öppna gatutiggeriet framför varenda Konsum- och Ica-butik samt övriga köpcentrum som finns i Sverige. Ett öppet gatutiggeri strider mot sjäva dna:et i den socialdemokratiska generella välfärdspolitiken som förts sedan tidigt 1900-tal i Sverige. Dessutom kapitulerar vi, om vi accepterar tiggeriet, också inför diskrimineringen i Rumänien, och säger då indirekt att vi svenskar accepterar utfallet av denna diskriminering av romer genom att med öppen famn och öppna hjärtan bjuda in dem att tigga på svenska gator och torg, istället för att genom gemensamma EU-insatser sätta hård press på rumänska politiker för att få dem att upphöra att driva en aktiv diskriminerinspolitik gentemot den romska minoriteten.

Vidare kan man se hur tiggeriförbudet samharmonierar med de åtgärder mot sommarens alla bilbränder som regeringen med Stefan Löfven, Anders Ygeman och Morgan Johansson i spetsen presenterade för bara några dagar sedan.

Allt detta, tiggeriförbud och insatser mot bilbränder och organiserad gängkriminalitet i utsatta förorter samt attacker mot blåljuspersonal, handlar inte om att regeringen flörtar med SD genom att driva SD-politik, utan om att Socialdemokraterna i regeringen till slut läst av den allmänna opinionen på ett korrekt sätt. Det finns rimligtvis ett mycket brett stöd för den här politiken bland svenska väljare. Och det har alltså inget som helst med SD och deras politik att göra.

Vad man vidare kan konstatera är att insatserna mot bilbränderna och det snart återinförda tiggeriförbudet helt ligger i linje med statsministerns tal om att det ska vara ordning och reda. Det är också, för att ändå återkoppla till Sverigedemokraterna och deras politik, beviset på att SD:s inverterade inflytande över regeringens och riksdagens politik slutligen brutits.

Under flera år har den svenska migrationspolitiken, sett i ett brett perspektiv, styrts av SD, genom att resterande sju partier först har tittat på vilken linje SD driver i dessa frågor, för att sedan göra tvärtom.

Den SD-fixeringen gör alltså nu Löfven, Shekarabi, Ygeman och Johansson slutligen upp med.

Om det i sin tur är välkommet eller något beklagansvärt lämnar jag till läsarna av dessa rader att själva avgöra. För oavsett om man ser det som ett välkommet, eller ytterst ovälkommet, besked finns det anledning att ta Shekarabis uttalande på allvar och fortsätta den breda och initierade debatt och diskussion vi har haft på Dagens Samhälles debattsajt om EU-migranter och tiggeriets vara eller icka vara i Sverige. Hur ska vi förhålla oss till de svåra frågor som både statliga och kommunala beslutsfattare ställs inför när de har att hantera detta komplexa område?

Välkommen att delta i den debatten hos oss.

LÄS MER: En historielektion om tiggeriet

LÄS MER: Tiggeriförbudet ett sätt för S att komma åt arbetarklassen