Redaktionsbloggen
9 november 2015 kl 21:20

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Avlasta systemet eller kommunen?

I P4 Väst kan man ta del av ett inslag från Vänersborgs kommun, som i dag har hållit en presskonferens med anledning av flyktingsituationen. Läget är enligt kommunen ”extremt pressat” och ”en bra bit förbi bristningsgränsen”. Kommunalrådet Marie Dahlin (S) sätter ord på det hela: 

– För det första så har vi inte fler lokaler att hysa dem i, och då tänker jag främst på ensamkommande flyktingbarn. Vi har en personal som slår knut på sig och jag vågar inte tänka tanken vad som händer om någon av dem skulle gå in i väggen. (…) Vi har inte plats i skolor, vi får inte tag på gode män. Nu är det verkligen fullt på riktigt.

Nu hoppas Dahlin att Sveriges övriga 290 kommuner ska rädda Vänersborg. Det är nog tveksamt om hjälpen kan komma därifrån – det finns så att säga inte tillräckligt många Vellinge för att det skulle utgöra en verklig avlastning. Men därutöver handlar frågan också om incitament. 

Nog förtjänar Vänersborg att avlastas, inte tu tal om den saken. Men situationen är i vissa avseenden överförbar till den mellan Sverige och övriga EU-länder. Dahlin beskriver ett akut läge som hennes kommun befinner sig i – och föreslår att fler kommuner ska göra som Vänersborg – ett förslag som förmodligen kommer ha begränsad framgång, på samma sätt som få EU-länder låter sig ryckas med när Sverige föreslår dem att följa det svenska exemplet. (Det problem som Moderaterna försöker komma åt med dagens förslag.) 

Förvisso innehåller migrationsuppgörelsen inslag som drar åt det håll som Vänersborgs kommunalråd efterfrågar så till vida att partierna är överens om att kommunerna ska dela på ansvaret för mottagandet av nyanlända.

Men den dåliga nyheten för henne – och alla kommuner i Vänersborgs situation – är att läget inte riktigt medger utrymme för en viss typ av ideologiska migrationspolitiska förslag som kunde ha viss framgång för bara ett år sedan. 

Att Dahlins partikamrater i regeringen sympatiserar med idén om jämn fördelning av flyktingmottagandet är givet, det finns dessutom kongressbeslut på att detta är S-politik. Och fler kommundörrar kommer att tvingas upp, absolut. Men syftet med detta kommer inte vara att avlasta andra genom att låta dem stänga sina. Det är inte för inte som kommunerna sett sina möjligheter att påverka det lokala flyktingmottagandet minska samtidigt som Migrationsverkets befogenheter att åsidosätta kommunala önskemål har ökat. 

Ytterligare exempel på samma rörelse mot pragmatism är att vi så sent som i februari kunde höra arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) öppna för förändringar i Ebo, det vill säga den lag som ger asylsökande rätt att ordna eget boende istället för att bo på Migrationsverkets boenden i väntan på asylbeslut.  

När flera ansträngda S-toppar i dag uppmanar regeringen till handling i samma ärende är Johansson betydligt mindre positiv, S-kongressens beslut till trots, och svarar: 

– Regeringen har i dag inga planer på att ändra systemet med ebo. 

Detta beror givetvis inte på att Ylva Johansson eller S har ändrat sig, utan på att man är helt inriktad på att avlasta Migrationsverkets hårt ansträngda system. Ökad inflyttning i Ebo-tunga kommuner må vara suboptimalt för kommunerna, men för regeringen är det en nödvändig räddningsplanka.Man är helt enkelt beroende av ökad trångboddhet i Södertälje och Malmö – och i valet mellan att avlasta verket eller kommunen så kommer regeringen att välja det förra. Pragmatism och systemfokus, snarare än lojalitet med kommunernas trångmål, kort sagt. 

Också i andra migrationspolitiska frågor lär vi få se mer pragmatism. I samma inslag i P4 berättas att Vänersborg har vädjat till privata företag om att ”de ska säga nej till Migrationsverket om att hyra ut fler lokaler till asylboende”. En bön till det lokala näringslivet om att se bortom vinstintresset till förmån för det kommunala allmänintresset, så att säga. 

Även detta illustrerar en fråga där pragmatismen sannolikt kommer att segra. Regeringen har förvisso hållit en vänsterpräglad retorisk linje vad gäller företagens närvaro i mottagandet, men en inte alltför vågad analys är att retoriken näppeligen kommer att åtföljas av praktik.

De företag som kör över önskemål och vädjanden som Vänersborgs hjälper nämligen regeringen genom att avlasta Migrationsverket. Och hur mycket regeringen än ogillar vinstintressets närvaro i mottagandet, så kommer man uppskatta den hjälpen. Pragmatism och systemfokus, som sagt. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.