Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Stora samhällsdagen

De är nominerade till Årets Välfärdsförnyare

Publicerad: 7 maj 2015, 03:00

Tre kandidater har valts ut att tävla om titeln Årets Välfärdsförnyare. I dag presenteras de. Priset delas ut av Dagens Samhälle i samband med Stora Samhällsgalan i slutet av maj.


På Stora Samhällsgalan, som arrangeras av Dagens Samhälle den 28 maj, uppmärksammas en rad av de initiativ som bidrar till samhällsutveckling och förnyar välfärden.

Fyra priser delas ut: Årets Samhällsbyggare, Årets Välfärdsförnyare, Årets Samhällsentreprenör och Årets Super­kommuner.

I dag offentliggjordes slutkandidaterna som juryn har att ta ställning till i kategorin Årets välfärdsförnyare. Av 33 nominerade har tre bidrag nominerats.

I juryn sitter Irene Svenonius, tidigare stadsdirektör i Stockholm, Cecilia Schelin Seidegård, landshövding på Gotland, Catharina Elmsäter-Svärd, fd infrastrukturminister (M), Stig Henriksson, riksdagsledamot (V) samt Mats Edman, chefredaktör DS.

Nominerad: Wästerläkarna

Vårdcentralen som satsar på 70-plussare

En timme hos doktorn, hembesök, separat väntrum och någon som svarar i en vanlig telefon. Det erbjuder Wästerläkarna de patienter som är över 70 år. Sedan den särskilda äldrevårdcentralen öppnade slipper många äldre att ligga på sjukhus.

Att primärvården inte alltid tar väl hand om sköra och multisjuka äldre är en av orsakerna till att gamla personer tas in på sjukhus i onödan och ligger kvar där för länge. Alltför ofta skrivs de snart in på nytt.

För att råda bot på detta startade vårdcentralen Wästerläkarna i Göteborg för tre år sedan en särskild avdelning, Äldrevårdcentralen 70+. Patienter över 70 år välkomnas till specialanpassade lokaler där de slipper trängas med infekterade småbarn i väntrummet.

Läkarbesöket får ta minst 45 minuter, ibland en timme. Mer än dubbelt så lång tid som ett vanligt läkarbesök på vårdcentralen. Då hinner patienterna ställa alla sina frågor och behöver inte återkomma lika ofta. De som bor i närområdet kan dessutom få hembesök.

– Vi har skräddarsytt primärvården för de äldre, säger Charlotte Barouma, vd och verksamhetschef.

När Wästerläkarna får besked om att en äldre patient har lagts in på sjukhus bedömer en äldresjuksköterska läget och informerar den ansvarige läkaren på vårdcentralen. Och när patienter skrivs ut ringer äldresköterskan upp och hör efter om medicinering och eventuell omsorg i hemmet fungerar.

Och arbetet har gett resultat. En färsk analys från Väst­ra Götalandsregionen visar att invånare över 65 år som är listade vid Wästerläkarna sällan vårdas på sjukhus för sådant de borde fått hjälp med på vårdcentralen. Det är också få som återinskrivs på sjukhus kort tid efter att de skrivits ut.

Äldrevårdcentralen 70+ har inspirerat flera vårdcentraler i Skåne, som 2014 startade liknande mottagningar för personer över 75 år.

– Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter, det är angeläget att primärvården fungerar bra nu när äldreboomen kommer, säger Charlotte Barouma.

Nominerad: Stockholms stads utbildningsförvaltning

Webbverktyg mäter lärarnas IT-mognad

Har läraren använt spelbaserat lärande? Tagit hjälp av en kollega med djupa IT-kunskaper? I Stockholm utvärderar alla lärare och rektorer sin digitala mognad med hjälp av ett speciellt IT-verktyg.

Svenska elever har god tillgång till datorer i skolan, men datorerna används inte fullt ut som pedagogiska hjälpmedel. Många lärare vet inte hur de ska föra in sin undervisning i en digital tidsålder.

I Stockholm ska alla lärare och rektorer skatta sin egen och sin skolas digitala nivå. Det är tänkt att skapa engagemang och få fler lärare att lära av varandra.

Utbildningsförvaltningen har tagit fram ett webbaserat verktyg, som förra året användes av alla gymnasieskolor och omkring 30 grundskolor.

I år genomförs självskattningen på kommunens övriga cirka 100 grundskolor.

– Vi når verkligen alla lärare och alla inser att det här är viktigt, säger Claes Johannesson, projektledare på Stockholms stads utbildningsförvaltning.

Lärarna bedömer sin digitala kompetens, hur mycket de använder den och om de delar med sig av den till kolleger. De får också uppge vilken tillgång de har till teknik och digitala hjälpmedel. Rektorerna bedömer läget på skolorna.

Resultatet sammanställs omedelbart och verktyget föreslår åtgärder för varje lärare och för arbetslagen. Det kan vara tips om digitala resurser för lärande och om utbildning. Därefter gör varje arbetslag en egen handlingsplan.

– Stockholms stad satsar väldigt mycket resurser på IT och det är ju viktigt att det kommer till nytta i den pedagogiska verksamheten, säger Claes Johannesson.

En metod som lärare kan använda kallas flippat klassrum. Det innebär att lektionstiden inte används till genomgångar, utan eleverna får i läxa att se eller lyssna på en föreläsning i form av exempelvis en film eller en podcast. Lektionen används sedan till fördjupning av det eleverna redan lärt sig.

Utbildningsförvaltningen följer efter 4–6 månader upp om handlingsplanerna har lett till konkreta förändringar och vilket stöd skolan kan behöva i fortsättningen.

Nominerad: Hälsostaden Ängelholm

Ängelholmstrion river murarna i vården

När patienter omväxlande får vård och omsorg på sjukhus, vårdcentral och av kommunen händer det alltför ofta att den ena vårdgivaren inte vet vad den andra har gjort. Men så är det inte längre i Ängelholm.

Personal på Ängelholms sjukhus, i primärvården och delar av kommunens vård- och omsorgsverksamhet är sedan hösten 2013 anställd i en och samma organisation, Hälsostaden Ängelholm.

– Vi har skapat en gemensam arena där vi kan arbeta fram nya modeller och arbetssätt. Vi löser dagligen olika praktiska problem, säger chefen för Hälsostaden Ängelholm, Sergio Garay.

Han anser att hälso- och sjukvårdssystemet innehåller många juridiska, tekniska och ekonomiska hinder för samverkan. Det leder till att alla sköter sin del, men ingen ser till helheten.

– Vi har i det här projektet kommit en bit på väg mot att inte längre tänka så fragmentariskt, men det har varit en utmaning, säger han.

Hälsostaden Ängelholm ska underlätta framför allt äldre patienters väg mellan hemmet, sjukvården och den kommunala omsorgen. Därför driver kommunen en korttidsenhet på sjukhuset, där patienter som skrivits ut kan rehabiliteras eller få omvårdnad i väntan på flytt till äldreboende.

Ett närsjukvårdsteam arbetar med patienter med kroniska sjukdomar och ett mobilt akutteam med läkare och specialistsjuksköterskor ger vård i hemmet åt äldre personer som annars skulle ha behövt åka till akuten.

En utvärdering av 300 hem- besök visar att över 90 procent av patienterna skulle hamnat på sjukhus om inte läkaren besökt dem hemma. Av dem skulle drygt 70 procent ha blivit inlagda. Att patienterna i stället kunnat få vård i sina hem beräknas ha frigjort åtta vårdplatser per månad på sjukhuset.

Inom projektet testas och utvecklas också IT-stöd. Region Skåne har utsett Hälsostaden till testbädd för nya tekniska lösningar för vård i hemmet av personer med kroniska sjukdomar.

Hälsostaden Ängelholm är ett treårigt projekt som pågår fram till hösten 2016. Det utvärderas av forskare vid Lunds universitet.

Cecilia Granestrand

Reporter

cg@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev