Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommentar

Regionstödet hänger löst i nästa budget

Publicerad: 24 januari 2018, 23:10

EU:s budgetstrid som inleds om några månader väntas bli tuffare än vanligt, skriver Dagens Samhälles EU-kommentator Sigrid Melchior.


Ämnen i artikeln:

Analys

Arv, skilsmässa och EU:s långtidsbudget tar fram det allra sämsta hos människan. Det konstaterade en svensk diplomat nyligen på en journalistträff i Bryssel.

Förhandlingen om EU:s sjuåriga utgiftstak är alltid en smutsig affär. Eftersom varje EU-regering har vetorätt, kan den också i elfte timmen vägra skriva på och ställa helt nya krav. Till exempel rabatt på EU-avgiften eller pengar till något projekt som gynnar det egna landet. Alla slåss om att få en så stor del av EU-kakan som möjligt.

Nästa budgetstrid inleds om några månader, när EU-kommissionen presenterar sitt förslag till flerårsbudget för efter 2020. Den väntas bli ännu tuffare än vanligt. Dels på grund av att brexit skapar ett svart hål i budgeten – EU-utgifterna betalas framför allt av medlemsavgifter, som är en andel av landets BNP, och Storbritannien är ett av unionens rikaste länder. Dels för att EU har fått nya utmaningar. I dag går tre fjärdedelar av budgeten till jordbruksstöd och regionstöd, men framöver vill EU-länderna satsa mer på försvarssamarbete, terrorbekämpning och flyktingpolitik.

Så EU-länderna måste välja. Vill de satsa på de nya områdena och samtidigt behålla jordbruks- och regionstödet på dagens nivåer? Då kommer EU-avgifterna (i dag ungefär 1 procent av BNP) att chockhöjas. Vill länderna inte betala mer måste de i stället skära ner i region- och jordbruksstödet. Så ser ekvationen ut.

Den svenska regeringen utmärker sig redan som EU:s mesta budgethök och motsätter sig högre avgifter. Allt tyder dock på att EU-länderna i slutänden både kommer att få betala lite mer och skära ner i stöd-programmen. Och det finns skäl att tro att det blir regionstödet som minskas mest.

För trots att EU-bidragen till regionala satsningar och jordbruk ofta nämns i samma andetag är de fundamentalt olika. EU:s bondestöd är den konstgjorda andning som en stor del av Europas jordbruk är direkt beroende av för att överleva. EU:s regionstöd däremot är ”bara” ett komplement till nationella och regionala pengapåsar, och till privata investeringar. Även om det kan vara nog så viktigt i vissa, fattiga landsändar.

Något schematiskt: Skär man i jordbruksstödet kommer en del bönder inte att överleva ekonomiskt utan får bomma igen. Skär man i regionstödet blir vissa framtida projekt inte av: en planerad motorväg byggs inte, ett integrationsprojekt för romer får blåsas av. Men dessa konsekvenser är lättare för en regering att leva med än att jordbrukarnas levebröd tas ifrån dem.

Ett annat skäl att tro att just regionstödet får stryka på foten i nästa budget är att ledarna för flera västeuropeiska länder vill villkora EU-bidragen för att pressa regeringarna i Polen och Ungern i olika politiska frågor – för att tvinga dem att ta emot fler flyktingar eller för att stoppa deras pågående urholkning av rättsstatliga principer.

Rikare EU-länder spelar hellre ut det regionalpolitiska kortet än jordbrukskortet, av den enkla anledningen att även svenska, tyska och franska bönder är beroende av jordbruksstöden. Medan svenska, tyska och franska regioner för det mesta kan nosa upp pengar någon annanstans än just i EU-budgeten.

Men EU:s regionstöd är inte obetydligt ens i ett rikt land som Sverige. De betalar en betydande del av regionala jobb- och tillväxtprojekt.

Som i nordligaste Norrland. Där har EU-pengar på senare år bidragit till bredbandsinvesteringar, digitalisering av glesbygdshälsovård, upprustning av flygplatser för att locka världens bilindustri att utföra vintertester och till lanseringen av Nord-kalotten som globalt turistmål, som gynnar både Sverige och Finland. Det är den typen av satsningar som står på spel när det episka budgetbråket i Bryssel snart börjar.

Sigrid Melchior

DS EU-kommentator

Ämnen i artikeln:

Analys

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev