Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag08.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommentar

Polen och Ungern håller budgeten som gisslan

Publicerad: 27 november 2020, 07:58

”I stället för att skapa konfrontation om ett enskilt kontroversiell beslut lägger EU gärna fler och fler beslut på bordet, så att det går att kohandla med allihopa tills man når en kompromiss som alla kan leva med.”

Ny EU-kris! ropar löpsedlarna efter att Ungern och Polen hotat att blockera EU-budgeten och coronafonden om EU-bidrag framöver knyts till demokrati- och rättsstatsvillkor. Och visst är det en kris – men också en möjlighet.


Ämnen i artikeln:

AnalysAnalys

Komplexiteten i EU-systemet är skapad för att undvika konfrontationer och känsliga, upprivande debatter mellan 27 länder med vitt skilda politiska kulturer och traditioner.

Fikonspråket, de knepiga procedurerna och luddiga skrivelserna, som låter var och en läsa in lite av varje – det är själva smörjmedlet för att samarbetet ska fungera.

Men ibland hinner verkligheten i kapp. Just nu sker en öppen konfrontation mellan å ena sidan de nationalkonservativa regeringarna i Ungern och Polen, å andra sidan övriga EU. Det som står på spel är tre separata EU-beslut:

För det första en sprillans ny EU-lag, som innebär att det i framtiden går att stoppa utbetalningar från EU-budgeten till länder som bryter mot rättsstatsprincipen och demokratin.

För det andra nästa flerårsbudget, den som klubbas vart sjunde år. Det handlar om 1 000 miljarder euro som ska gå till allt ifrån jordbruksstöd och Erasmusstipendier till vägbyggen och glesbygdssatsningar.

Och för det tredje återhämtningsfonden, eller coronafonden, med nästan lika mycket pengar. De ekonomiska konsekvenserna av pandemin ansågs så exceptionella att även länder som är skeptiska mot EU-initiativ på finansområdet, som Sverige, gick med på att sätta upp krisfonden och låta EU låna pengar direkt på finansmarknaden.

I förra veckan meddelade Polens och Ungerns regeringar att de lägger in sitt veto mot coronafonden och EU-budgeten – som bara kan antas om alla, precis alla, EU-länder är ombord. Det gjorde de för att stoppa den första lagen, den om rättsstatsvillkor, som klubbas med majoritetsbeslut och som de därför inte kan blockera.

Man kan fråga sig varför de andra EU-regeringarna inte såg till att lagen om rättsstatsvillkor kom på plats redan för ett par år sedan, när den föreslogs. Då hade Polen och Ungern inte kunnat hålla budgeten och coronafonden gisslan i dag.

Men i EU-samarbetet strävar man alltid efter att alla ska vara överens. Det ska helst inte finnas några vinnare och förlorare. I stället för att skapa konfrontation om ett enskilt kontroversiell beslut lägger man gärna fler och fler beslut på bordet, så att det går att kohandla med allihopa tills man når en kompromiss som alla kan leva med.

Lite som handelsmän på en marknad: om det inte går att byta en get rakt av mot en häst utan att någon känner sig förfördelad så slänger man in tre kycklingar, fem gäss och några ägg i leken.

I somras, efter ett maratonlångt EU-toppmöte, skakade alla EU-ländernas ledare hand om en jättedeal som innefattade de tre olika besluten: budgeten, coronafonden och rättsstatsprincipen. Även Polen och Ungerns ledare.

Den typen av överenskommelser bygger på komplicerade kompromisser och går svårligen i efterhand att peta i. Eller dra sig ur, som Polen och Ungern.

Så hur kan nu EU ta sig ur vetokrisen? Knappast genom att luckra upp rättsstatsvillkoren i alla fall. Lagen är färdigförhandlad och har stöd hos både en majoritet av EU-länderna och EU-parlamentet. Det skeppet har seglat utan att regeringarna i Warszawa och Budapest lyckades stoppa det.

Det som kvarstår är en typisk EU-lösning: man kan lägga till ett ”förtydligande” till rättsstatstexten, en fotnot som ser ut att gå Ungern och Polen tillmötes men som inte ändrar lagen. Så kan Viktor Orbán visa upp fotnoten för sina väljare – och dra tillbaka sitt veto utan att förlora ansiktet.

Eller så vidhåller Polen och Ungern vetot.

Det troliga då är att EU ändå antar coronafonden, men utan Ungern och Polen. Det skulle innebära ett brott mot EU-principen om att alla ska med – och det är på sikt politiskt farligt för Ungern och Polen.

Tills vidare gäller den nuvarande EU-budgeten, även om den nya inte kan klubbas. Bönder och Erasmusstudenter kommer inte att stå utan pengar. Och så fort rättsstatslagen finns på plats kan den börja användas för att stoppa utbetalningar till just Polen och Ungern.

I förra veckan vädjade polska näringslivsrepresentanter till sin regering att släppa vetot. De vet att EU har råd att vänta ut den polsk-ungerska bluffen, men inte tvärtom.

Faktum är att Ungern och Polen har målat in sig i ett hörn.

Trender

Uppåt

⬆️ Vaccinsamarbete. På uppdrag av EU-länderna har EU-kommissionen skrivit kontrakt med läkemedelsföretaget CureVac om över 200 miljoner doser covidvaccin, om vaccinet blir godkänt. Sedan tidigare har EU avtal med Astra Zeneca, Sanofi-GSK, Johnson & Johnson och Pfizer-Biontech, samt förhandlar med bolaget Moderna, om deras respektive potentiella vaccin.

⬆️ Moldavien. Maia Sandu tog storseger i Moldaviens presidentval och blir landets första kvinnliga president, efter en kampanj som framför allt handlat om korruption och inkompetens hos den sittande regeringen. Liberalen Sandu anses vara Europasinnad medan hennes konkurrent, socialdemokraten Igor Dodon, betraktas som Rysslandsorienterad.

Nedåt

⬇️ Nordmakedonien. EU-landet Bulgarien sätter käppar i hjulen för Nordmakedoniens medlemskapsförhandlingar, som planerades starta inom kort. Bulgarien kräver nu att Nordmakedonien slopar makedonska från listan över landets officiella språk och erkänner att språket i själva verket är en bulgarisk dialekt. Varje EU-land har veto när nya länder vill bli medlemmar.

⬇️ Kanarieöarna. Den spanska ögruppen utanför Marockos södra kust blir allt mer en uppsamlingsplats för flyktingar och migranter, liksom Grekland och andra öar vid EU:s yttre gräns. Just nu bor omkring 2 000 människor i en hamn och många sover direkt på marken. I år har 16 000 migranter kommit, tio gånger fler än totalt i fjol.

Sigrid Melchior

DS EU-kommentator

Ämnen i artikeln:

AnalysAnalys

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev