Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommentar

Pappamånader kan få oväntad hjälp från EU

Publicerad: 10 januari 2018, 14:32

Förslaget om att ut­öka pappamånaderna från tre till fem kommer av allt att döma att stupa i riksdagen. Men kanske blir det ändå fler pappamånader så småningom – med lagstiftning från Bryssel.


Ämnen i artikeln:

Analys

Strax före jul presenterade regeringens utredare sitt förslag till hur den svenska föräldraförsäkringen ska omdanas. Från dagens system med tretton månaders välbetald och tre månaders lågbetald ledighet, och där tre månader inte får överlåtas mellan föräldrarna, till ett tredelat system: fem månader till en förälder, fem till den andra och sedan fem månader som föräldrarna själva bestämmer över.

Eftersom en majoritet i riksdagen bestående av det borgerliga blocket samt Sverigedemokraterna är motståndare till att utöka antalet öronmärkta dagar, kommer den delen av reformen inte att kunna passera. Men regeringen har en andra chans i Bryssel. För pappamånader ligger just nu på bordet också där.

EU-kommissionen har sneglat norrut och presenterade i våras ett lagförslag om ett nytt föräldraledighetsdirektiv som bygger på just den svenska modellen med öronmärkta pappamånader. Enligt förslaget ska varje förälder garanteras fyra icke överlåtbara månader betald föräldraledighet. Dagens EU-regler säger att varje förälder har rätt till fyra månader, men utan några krav på ersättning.

Syftet med att uppdatera föräldraledighetsdirektivet är jämställdhet på arbetsmarknaden och mer specifikt ”att öka mäns uttag av familjerelaterade ledigheter”. EU-kommissionen vill helt enkelt att papporna är hemma mer med sina barn och att mammorna är mer på jobbet, för att krympa löne- och pensionsgapet mellan könen.

Sverige var först i världen med att 1974 låta mamma-pappa-par dela föräldraledigheten mellan sig. Sedan dess har man successivt introducerat öronmärkta månader till vardera föräldern. Nya pappamånader i Sverige har lett till en dubblering av antalet dagar som män är föräldralediga, konstaterar EU-kommissionen imponerat i sin konsekvensanalys.

EU-ländernas regeringar började förhandla om direktivet i september. Och precis som det svenska reformförslaget kommer EU-direktivet att möta motstånd hos lagstiftarna. Då kanske inte främst på grund av pappamånaderna, utan för att en bindande EU-lag om betald 4+4 månaders ledighet i EU-länder med hittills mycket kort ledighet innebär en kostsam välfärdsreform. Dessutom är flera regeringar, som till exempel den svenska, av tradition skeptiska till EU-lagstiftning i sociala frågor.

Och EU-kommissionen använder verkligen all sin finess och fingerfärdighet här. En av senare års stora EU-politiska tabbar var när kommissionen föreslog att utöka den betalda mammaledigheten, från 14 till 18 veckor. Förslaget drogs i långbänk av EU-regeringarna i hela sju år innan kommissionen 2015 snopet fick dra tillbaka det. Viljorna gick inte att jämka.

I stället för att återigen plocka fram denna surdeg och försöka utöka mammaledighetsdirektivet, har kommissionen dammat av det tandlösa och okontroversiella föräldraledighetsdirektivet. Men det nya föräldradirektivet är, om det går igenom, långt mer radikalt än vad det uppdaterade mammaledighetsdirektivet skulle ha blivit om det hade gått igenom.

Många svenskar verkar ovetande om att EU faktiskt lagstiftar om föräldraförsäkring. Men så är det. Eftersom vi i Sverige har en mer generös föräldraförsäkring märker vi inte av att EU-regler kräver 14 veckors betald mammaledighet, till exempel – vi får ju redan mer.

Skulle EU-reglerna däremot gå längre än de svenska reglerna på någon punkt, som till exempel föräldraledighetsdirektivets krav på hela fyra pappamånader, så skulle dessa även gälla hos oss. Och då skulle vi känna av EU-lagen.

Det är slående hur de två förslagen om att utöka pappamånaderna, presenterade under ett och samma år, har fått så olika respons i den svenska offentligheten. Det alleuropeiska reformförslaget har knappast alls diskuterats av rikspolitiker och medier; det helsvenska har dissekerats på varje ledarsida. Trots att de båda lagarna kommer att ha exakt samma rättsliga tyngd om de går igenom. EU-lag är ju svensk lag.

Sigrid Melchior

DS EU-kommentator

Ämnen i artikeln:

Analys

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev