Nu börjar fajten om den liberala invandringskritikern

Moderaterna har ofta bäst flyt mellan valen. I förra veckan fick partiet exempelvis 22 procent i SVT/Novus väljarbarometer.

Trots att lanseringen av Moderaternas nya idéprogram nyhetskrockade med pandemins andra våg och USA-valet blev genomslaget stort. DN:s ledarsida hade rubriken ”Nu kan borgerliga invandringskritiker göra slut med SD”.

Det var som om M hade fått sätta rubriken själva. Ledartextens slutmening ”Det går nämligen alldeles utmärkt att inte älska invandring men ändå hålla rent mot främlingsfientlig vulgärpopulism” sammanfattar inte bara vad Ulf Kristersson har försökt säga i tre år. Det är också vad Anna Kinberg Batra, Ebba Busch och Nyamko Sabuni försökt säga med mycket mindre framgång. Eftersom DN säkerligen inte vill vara kungamakare är det bäst att tillägga att texten bitvis var ironisk.

Ponera att det moderata idéprogrammets poäng går fram. Det går att stödja den liberala demokratin och samtidigt kritisera invandringstalen. Vad händer då? Kommer ofrivilliga SD-väljare som känner avsmak för partiet att gå till M i stället? Troligen. Men är effekten tillräckligt stark kan även KD-väljare dras till M, liksom frustrerade liberalpartister till höger. Det är bra för Ulf Kristersson – tills det omsätts i matematik på valnatten. Om kompanjonerna ramlar ur riksdagen och han står ensam kvar med kvart i tre-ragget Jimmie Åkesson.

Om högervinden blåser riktigt hårt i valet 2022 kan Moderaterna dessutom ändå fortsätta tappa väljare till SD.

Men vänstersidan kommer också att vilja formulera sig restriktivt fast anständigt. Löfvens drömrubrik på DN:s ledarsida vore ”Nu kan vänstersinnade invandringskritiker göra slut med SD”. På ett finstilt sätt har kursändring redan skett i Socialdemokraternas eget finrum, partiets anrika tidskrift Tiden, numera också tankesmedja. I en principförklaring för en ny socialdemokrati skrev chefredaktören Payam Moula i våras att ”Det är fullt rimligt att människor vill /…/ att de som flyttar till Sverige också ska anstränga sig för att integreras i det svenska samhället, samt att människor utan medborgarskap ska utvisas om de begår grova brott.”

Här sägs också att ”Vi förespråkar en restriktiv invandringspolitik, med lägre nivåer av invandring till Sverige än det vi haft under de senaste decennierna”. Detta är del av en socialdemokrati som är ”postliberal”, en term lika gåtfull som begreppet ”funktionell anpassning” som Moderaterna använder i sitt idéprogram när de menar assimilering. Både ”postliberalism” och ”funktionell anpassning” tycks handla om att det behövs en gruppgemenskap som inte är helt tömd på innehåll.

Valrörelsen 2022 kan bli en kamp där vänster och höger slåss om röster från anständiga väljare som likväl oroas av höga invandringstal och svag integration.

Men hur ser den väljaren ut? Det är knappast han som sitter på Flashback och hatar, en figur som åkallas i begreppet TAN – traditionell, auktoritär och nationalistisk, i motsats till GAL (grön, alternativ, liberal). För hur många identifierar sig med en sådan? Man undrar vad GAL-TAN-skalan är till för när den så grundligt missar åsiktsmixen och identifikationen i hjärtat på stora väljargrupper. Både moderater och socialdemokrater tycks vädja till väljare som är LON (liberal, ordning, nationalstat). I kött och blod är LON inte en arg, arbetslös och lågutbildad man i bruksort. Eller en förgrymmad, stockkonservativ direktör. Mer sannolik målgrupp för Moderaterna är en bekymrad rektor eller chefstjänstemannen vars dotter utsatts för mobilrån.

Socialdemokraterna å sin sida kan sikta på den kommunala administratör som har sjunkit ihop över sitt skrivbord i förtvivlan över en arbetsbörda som aldrig tycks ta slut. En sådan dödstrött medarbetare fick S-kommunalrådet i Norberg att byta syn på invandringspolitiken redan 2014. Då hade många småkommuner kämpat i åratal för att få fram skolplatser och bostäder. Administratören och väljaren, hon är en sorts Kristina från Duvemåla som säger till sin ständigt utvecklingsoptimistiske make att ”nu tyar jag inte mer, Karl-Oskar”.

Flashback vet hon inte vad det är.

Fotnot: DN-artikeln om det moderata idéprogrammet skrevs av ledarskribenten Erik Helmerson (11/11). Den socialdemokratiska principförklaringen i Tiden skrevs av Payam Moula och Martin Rynoson (25/3).