Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommentar

EU tjänar inget på att göra som Storbritannien

Publicerad: 16 december 2020, 13:18

”För Storbritannien däremot, där regeringen är i desperat behov av en positiv berättelse kopplad till brexit, är kalkylen en annan”, skriver DS Sigrid Melchior.

En byråkratisk koloss. Så beskrivs ibland EU och ganska ofta stämmer det. Men inte just när det gäller att få ut coronavaccinen på marknaden.


Ämnen i artikeln:

Analys

Varför gör inte Sverige som Storbritannien och godkänner det första coronavaccinet på egen hand? Det frågade sig en och annan häromveckan efter att brittiska läkemedelsverket godkänt Pfizer/Biontechs vaccin. Storbritannien blev första land i världen att påbörja coronavaccineringen sedan 90-åriga Margaret Keenan fått jungfrudosen.

Det verkar finnas en gnagande oro för att godkännandet går onödigt långsamt just för att det är kolossen EU och inte de mer snabbfotade nationalstaterna som har ansvaret. Det var undertonen när Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström i en intervju med Dagens Nyheter sa att ”det är lite mer omständligt med 27 länder som har en gemensam process”.

Och visst finns det många ohyggligt omständliga EU-processer, till exempel när långtidsbudgeten ska antas. Men att godkänna covidvaccin är inte en av dem.

Varje gång ett läkemedel, livsmedel eller någon annan produkt söker tillstånd för EU:s gemensamma marknad sker det i två steg. Först den vetenskapliga bedömningen. För mediciner görs den av läkemedelsverket EMA, för mat av livsmedelsbyrån Efsa. Om expertmyndigheterna ger grönt ljus så kommer nästa steg: EU-kommissionen godkänner produkten.

Steg två, godkännande av en ny medicin, tar normalt sett omkring 70 dagar. Men när det gäller att godkänna Pfizer/Biontechs vaccin har kommissionen bara avsatt tre dagar.

Tidsvinsten beror på två saker. För det första struntar EU-kommissionen helt sonika i översättningen, som alltid tar sin lilla tid inom EU med 24 officiella språk. Därför lär inte produktinformationen om vaccinet, till bipacksedlar och till vårdpersonal, vara på plats när vaccinet godkänns, utan först några veckor senare.

För det andra slimmas konsultationen med de 27 EU-länderna. EU-länderna kan alltid dra i nödbromsen och stoppa kommissionens beslut att godkänna nya produkter. Så fungerar EU-samarbetet: medlemsländerna har gett beslutsmakt åt kommissionen, men i det sista ledet måste länderna alltid garantera beslutens legitimitet.

Den här gången sker samrådet rekordsnabbt och utan några krusiduller – på bara en dag, eller snarare på ett enda digitalt möte mellan bossarna från de nationella läkemedelsverken.

EMA väntas ge sin rekommendation om Pfizer/Biontechs covidvaccin den 21 december. I så fall kan vaccinet godkännas av EU-kommissionen före nyår. Sedan är det upp till Sverige och de andra EU-länderna att ordna med allt det praktiska för att få i gång vaccinationen. EMA väntas bedöma nästa vaccin på listan, det från amerikanska Moderna, den 12 januari.

Men om det inte är EU-kommissionen som agerar bromskloss så gör kanske EMA det? Knappast det heller. Också där har man kapat allting utöver det nödvändiga: att granska vaccinföretagens forskningsrapporter, ställa kontrollfrågor och begära kompletterande studier. Studierna från läkemedelsföretagen har granskats i takt med att de blivit klara, parallellt med att företagen gjort fler studier.

Att som Storbritannien på egen hand godkänna vaccinet före EU är någonting som varje EU-land också skulle kunna göra (Storbritannien lyder fortfarande under samtliga EU-lagar och -regler, till och med den sista december då övergångsperioden efter brexit tar slut). Också det är en ventil som är inbyggd för att ge legitimitet åt EU-beslut.

Men det finns ingen anledning att tro att en ”helsvensk” granskning och bedömning av de nya vaccinen, med samma vetenskapliga krav, skulle gå fortare än EMA:s. På den europeiska läkemedelsmyndigheten i Amsterdam jobbar 900 forskare, apotekare och läkare, fler än på svenska Läkemedelsverket.

Inget EU-land har heller gjort som Storbritannien. De skulle nämligen inte tjäna någonting på det. För Storbritannien däremot, där regeringen är i desperat behov av en positiv berättelse kopplad till brexit, är kalkylen en annan.

Trender

Uppåt

⬆️ Klimatmål. På ett toppmöte i förra veckan kom EU-länderna överens om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030. Det tidigare bindande klimatmålet var 40 procent till 2030, och EU-parlamentet vill höja målet till 60 procent.

⬆️ Lobbytransparens. EU:s lagstiftare har enats om ett gemensamt lobbyistregister. Sedan 2011 finns ett register som täcker EU-parlamentet och EU-kommissionen, men ministerrådet (EU-ländernas regeringar) har hittills inte anslutit sig.

⬆️ Europeisk Magnitskijlag. EU-länderna har klubbat ett nytt system för sanktioner mot personer som är inblandade i människorättsbrott. EU-lagen har som förlaga en amerikansk sanktionslag som kallas Magnitskijlagen, eftersom den tillkom för att kunna straffa de inblandade i den ryske revisorn Sergej Magnitskijs död.

Nedåt

⬇️ Jobben. Sedan coronapandemins start har antalet sysselsatta i EU minskat med 4,3 miljoner. Det visar siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat.

⬇️ Giscard d’Estaing. Frankrikes förre president Valéry Giscard d’Estaing har dött av corona, 94 år gammal. Den konservative expresidenten genomförde en rad sociala reformer, såsom sänkt rösträttsålder och aborträtt. Europapolitiken satte han sin prägel på genom att leda konventet om Europas framtid 2002–2003 som så småningom utmynnade i en rad reformer i EU:s Lissabonfördrag.

Sigrid Melchior

DS EU-kommentator

Ämnen i artikeln:

Analys

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev