Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommentar

EU-länder: Rädda inte skattesmitande företag med skattemedel

Publicerad: 30 april 2020, 09:12

Att coronakrisen har gjort att välfärden nu hamnat i centrum kan mycket väl få vågskålen att tippa över skriver DS Sigrid Melchior i en analys.

Skruvarna dras åt kring skattesmitande företag som behöver statlig hjälp. Det kan ge en skjuts framåt för ett EU-förslag som ska tvinga företag att offentliggöra sina vinster och skatteinbetalningar.


Ämnen i artikeln:

CoronavirusetAnalysEU

I coronapandemins spår klubbar regeringar världen över olika ekonomiska stödpaket för att minska risken för konkurser och massuppsägningar.

Som första land tillkännagav Polen att endast de företag som faktiskt betalar skatt i landet kommer att kunna få statligt stöd. Tanken är att bolag som undanhållit skatt, och alltså inte bidragit tillräckligt eller alls till sjukvård och annan välfärd, nu inte ska hållas under armarna av staten.

Den nationalkonservativa regeringen i Warszawa har på senare år täppt till flera skattekryphål. Detta, liksom helt nya välfärdssatsningar som barnbidrag, är en anledning till att regeringen har starkt folkligt stöd trots att den är auktoritär.

I Danmark följde den socialdemokratiska regeringen efter; danska företag registrerade i skatteparadis kommer inte att få del av räddningspaketet.

Frankrike, Belgien och Italien diskuterar liknande förslag, och fler EU-länder lär göra samma sak. I Sverige säger finansminister Magdalena Andersson att det inte är aktuellt i nuläget men heller inte uteslutet.

I Storbritannien har miljardären Richard Branson bett regeringen om hjälp för att rädda flygbolaget Virgin Atlantic från en säker konkurs, samtidigt som det holdingbolag som styr Virgin Atlantic är baserat i skatteparadiset brittiska Jungfruöarna.

Men principbesluten i Polen och Danmark kan bli kraftfulla slag i luften. Danmark definierar skatteparadis utifrån EU:s egen svarta lista, som i dag innehåller tolv jurisdiktioner. Få om några danska företag är registrerade i dessa skatteparadis.

EU:s svarta lista utesluter några av de värsta syndarna, nämligen EU-länderna själva. För det är inte bara exotiska palm- och strandparadis som Jungfruöarna och Bahamas som har låg eller ingen bolagsskatt som främsta exportindustri, utan även regnigare och gråare länder som Irland och Luxemburg.

Ungefär lika mycket av den danska bolagsskatten försvinner till EU-paradis som till exotiska öar, visar forskare från University of California, Berkeley, och Köpenhamns universitet i projektet ”Missing profits”.

Därför förespråkar just nu organisationer såsom Tax Justice Network och Oxfam en annan modell: att företag som räddas med skattemedel ska tvingas offentliggöra hur stor vinst och hur mycket skatt de betalar i varje land som företaget är aktivt i. Det kallas för offentlig land-för-land-rapportering.

Redan i dag måste stora multinationella företag tillhandahålla den informationen till EU-ländernas respektive skattemyndigheter (en EU-lag), men uppgifterna är inte tillgängliga för allmänheten.

Det ligger faktiskt ett lagförslag på EU:s bord om just detta – ett förslag som har debatterats i EU:s ministerråd (ländernas regeringar) under ett par år, men som körde fast strax före jul. Bland de EU-länder som säger nej till krav på offentliggörande finns naturligtvis EU-skatteparadisen. Men även den svenska regeringen, som är kritisk till själva proceduren för att anta lagen.

Lagförslaget ligger nu och skvalpar i EU-maskineriet, precis som många andra tillfälligt blockerade förslag. Antingen förändras den politiska balansen i ministerrådet och förslaget kan gå igenom, eller så tröttnar till slut EU-kommissionen och drar tillbaka det.

Land-för-land-rapporteringen blockerades med ytterst snäv marginal. Det skulle räcka om ett eller ett par av de länder som tidigare sagt nej nu säger ja, för att rubba balansen. Att coronakrisen har gjort att välfärden nu hamnat i centrum kan mycket väl få vågskålen att tippa över.

Det är detta som vissa skatteaktivister hoppas på när de förespråkar land-för-land-rapportering som villkor för att regeringar ska hjälpa krisande företag. De ser en chans att driva igenom en efterlängtad öppenhetsreform när Europas näringsliv är försvagat och i behov av hjälp.

Sigrid Melchior

DS EU-kommentator

Ämnen i artikeln:

CoronavirusetAnalysEU

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev