Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag18.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommentar

Det gränslösa Europa – ett minne blott

Publicerad: 25 Februari 2021, 05:00

”Under året har de 27 EU-regeringarna gång på gång sagt att de ska samordna sina smittskyddsåtgärder – och därefter gjort precis tvärtom”, skriver Sigrid Melchior.

Europas länder försöker bromsa spridningen av de nya coronavirusmutationerna med nya reserestriktioner. Men de agerar inte samordnat.


Ämnen i artikeln:

EUAnalysGränskontrollerCoronaviruset

Vår belgiskskyltade hyrbil på Place de l’Eglise, mitt i den franska byn, väckte uppmärksamhet. En grupp hade samlats kring den och såg ut att resonera om vem som kunde äga bilen. Vi gömde oss bakom gardinen.

Vi hade kört från Bryssel till en by i södra Frankrike, i en bilburen bubbla utan kontakt med omvärlden, för att där leva isolerat under en vecka, innan det egentliga syftet med Frankrikeresan. Alla papper var i ordning – det var en ”nödvändig resa” enligt Belgiens regler.

Denna krönika skrivs alltså från Frankrike, vilket känns lite förbjudet. För faktum är att Belgien just nu förbjuder sin egen befolkning att lämna landet när och hur de behagar. Det är det land i Europa som har gått allra längst vad gäller reserestriktioner.

När coronapandemin nu gått in på sitt andra år kan man konstatera att det gränslösa Europa är ett minne blott. Schengensamarbetet, som de flesta EU-länderna deltar i, har sedan 90-talet suddat bort de fysiska gränserna mellan länderna. Men länderna kan tillfälligt återinföra dem, vid extrema händelser, som ju en pandemi är.

Förutom Belgien har Tyskland, Portugal, Österrike, Ungern, Spanien, Danmark, Finland och Norge (som inte är medlem i EU men däremot i Schengen) just nu gränskontroller på grund av covid.

Gränskontrollerna måste vara proportionerliga och bara tas till som sista åtgärd. EU-kommissionen, vars otacksamma arbete det är att se till att länderna följer EU-reglerna, ifrågasätter till exempel om det belgiska utreseförbudet verkligen är proportionerligt.

Europa är i dag ett lapptäcke av reseregler. Det märks inte minst i ett litet land som Belgien, där halva landet är geografiskt och kulturellt nära Nederländerna, medan den andra halvan står nära Frankrike, och där många arbetspendlar över gränserna. Det vore rimligt att ett sådant land samarbetar med sina grannländer för att minimera störningarna.

När vi reste över gränsen till Frankrike kontrollerade belgisk polis våra intyg och bevis på att vi inte var ute på nöjesresa (krav från Belgien) och negativa PCR-resultat (krav från Frankrike).

Men hade resan i stället gått norrut, till Nederländerna, så hade det inte krävts något PCR-test – för oss bilburna vill säga. Åker man över gränsen med flyg eller båt, måste man dock också visa upp testresultat för att få komma in. De franska testkraven gäller för 11-åringar och äldre, medan de holländska från 13 år. Och så vidare.

Alla Europas regeringar väger olika åtgärder som de hoppas kunna stoppa smittspridningen och mot människors rörelsefrihet och varutransporter. EU har ingen makt inom hälsopolitiken, det är alltså inte EU som bestämmer om åtgärderna för att stoppa smittan. Men länderna kan använda EU-samarbetet för att samordna sina nationella åtgärder.

Och under året som gått har de 27 EU-regeringarna på möten i Bryssel gång på gång sagt att de i möjligaste mån ska samordna sina smittskyddsåtgärder – och därefter gjort precis tvärtom.

I förra veckan stängde i princip Tyskland helt gränsen mot Tjeckien och mot österrikiska Tyrolerna, det sistnämnda en av Europas viktigaste transitsträckor.

Lastbilar med gods får passera, men chaufförerna måste kunna visa upp ett nytaget negativt PRC-test. Hittills har det inneburit långa köer med långtradare som sitter fast vid gränserna. Och störningarna fortplantar sig på hela den gemensamma EU-marknaden.

Trafikkaoset är ett eko från i mars i fjol. Också då reagerade många länder i panik och stängde sina gränser utan att först snacka ihop sig med grannarna, vilket ledde till kaos i godstrafiken och tomma butikshyllor på sina ställen.

Redan före coronapandemin hade flera EU-länder återinfört gränskontroller, sedan flera år. Sverige och Tyskland har haft gränskontroller sedan flyktingkrisen 2015. Och Norge, Österrike, Tyskland, Danmark och Frankrike har kontroller på grund av terrorhot. De nya gränserna inom Europa som skulle vara tillfälliga ser allt mer permanenta ut.

Trender

Uppåt

⬆️ Vaccin. Det amerikanska läkemedelsbolaget Johnson & Johnson har ansökt till EU:s läkemedelsmyndighet EMA om att få sitt covidvaccin godkänt. EMA har meddelat att vaccinet kommer att bedömas enligt ett snabbspår.

⬆️ Vox. Vox gick segrande ur valet i spanska Katalonien. För första gången sedan 80-talet har ett ytterhögerparti fått plats i det regionala katalanska parlamentet. Vox fick knappt 8 procent av rösterna, mer än konservativa partiet.

⬆️ Integration. Det uppmärksammade franska lagpaket som ska motverka ”islamistisk separatism” och främja integration har antagits i parlamentet i Paris, efter ett par veckors debatt. Det handlar om en rad olika åtgärder inom bland annat föreningar och skola, som enligt regeringspartiet ska motverka framväxandet av ett parallellsamhälle med islamistiska idéer.

Nedåt

⬇️ Utegångsförbud. En nederländsk domstol har dömt att regeringen måste häva det nattliga utegångsförbud som infördes för att bekämpa coronasmittan. Regeringen har felaktigt använt undantagsregler, anser domstolen.

Den holländska regeringen överklagar domen och har bett folk att ändå följa rekommendationen med utegångsförbud.

⬇️ Pressfriheten. Sloveniens premiärminister Janez Jansa, som har kallats ”slovenska Trump”, anklagar en journalist på EU-tidningen Politico för lögner, efter en artikel om brister i Sloveniens pressfrihet. Jansas uttalanden har fördömts av EU-kommissionen. Slovenien kommer att ta över som EU:s ordförandeland till sommaren.

Sigrid Melchior

DS EU-kommentator

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev