Kommunal har frågat sina sektioner runt om i landet om vilka neddragningar som sker i det tysta genom att tjänster och vikariat dras in. I höstas blev svaret 4 500 jobb. Nu några månader sedan har siffran stigit till 7 500 jobb inom Kommunals yrkesområden.

– Vi ser hur välfärdssektorn drar ner utan att det sker genom stora varsel som uppmärksammas, sa Ylva Thörn, Kommunals ordförande när undersökningen "Tysta varsel i välfärden" presenterades på torsdagen.

I förhållande till de 400 000 medlemmar som arbetar i kommuner och landsting är det ingen hög andel men Kommunal tycker att den kvinnodominerade välfärdssektorns problem inte får samma uppmärksamhet som industrins.

I vanliga lågkonjunkturer är det exportindustrin som får ta första smällen medan den offentliga sektorn dras in i ett senare skede.

– Men den här gången är läget ett helt annat. Nu sker allt på en gång, sa Ylva Thörn.

Enligt Kommunal fokuserar regeringen för ensidigt på kreditmarknadens problem. Det behövs åtgärder för att möta det stora efterfrågebortfallet också, menar chefsekonom Anna Thoursie som tycker att regeringen reagerar för långsamt.

– Nu behövs temporärt ökade statsbidrag till kommuner och landsting och en tillfällig utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningen.

För 20 miljarder kronor kan 35 000 kommunala jobb räddas. Det tillfälligt ökade statsbidraget bör kopplas till krav att hålla sysselsättningen uppe, anser Kommunal.

På sikt behövs också en annan modell för kommunsektorns finansiering, menar Kommunal. Att kommuner och landsting på grund av balanskravet skär ner i tider av lågkonjunktur är olyckligt och förstärker konjunkturnedgången.

Ylva Thörn efterlyser ett helhetsperspektiv.

– Det är samma påse pengar som ska betala ökat försörjningsstöd när fler bli arbetslösa och som tvingas dra ner på annan verksamhet.

Efter modell från industrin vill Kommunal samverka med arbetsgivarna Sveriges Kommuner och Landsting för att tillsammans hitta bra lösningar.