KOMMUNIKATION. I min forskning har jag identifierat två väsensskilda kulturer på internet: mejlgenerationens och messengergenerationens.
Du känner säkert igen situationen med tonåringen som påstår sig göra läxorna framför bildskärmen samtidigt som hon eller han deltar i tre parallella chattar. Samt lyssnar på musik.
Så har vi den nyanställde 27-åringen som envisas med att ständigt vara inloggad på Facebook. Där finns 136 vänner. Varje gång någon av dessa lägger in nytt material plingar det till.
Du förhandlar med måttlig framgång med din tonåring att hon eller han får finna sig i att chatta efter att läxorna är avklarade.
Du medverkar till att det på arbetsplatsen införs ett generellt förbud för Facebook under arbetstid.
Din reaktion är fullständigt naturlig för alla oss som tycker att det är självklart att skilja mellan arbete och fritid och mellan kontakter med kolleger och snack med kompisar. Vi har nämligen inte fattat ett smack av vad som håller på att hända i samhället. Det är ungdomarnas nya beteende som är den digitala revolutionen.
Att skicka e-post i stället för att ringa eller skicka brev är ingen revolution. Det är en rationalisering. Vi behåller ett inlärt kommunikationsmönster men byter verktyg. Samma sak när vi söker information på webben om telefonnummer eller öppettider i stället för att slå i telefonkatalogen och ringa kundtjänst. Eller när vi betalar räkningar på nätet i stället för att skriva under betalningsorder och lägga i kuvert.
Ungdomarna belastas inte av något arv från tidigare sätt att skaffa information eller ha distanskontakt med andra. De har utvecklat ett mönster som bygger på bredbandsteknikens unika förutsättningar.
I det ligger att vara ständigt uppkopplad gentemot alla dem vars kontakter man har utbyte av. Varför inte? För att man blir störd? Delad uppmärksamhet är något som människor i alla tider lärt sig klara av, ibland av nödtvång, nu av lust.
Den viktigaste drivkraften bland ungdomars internetanvändning är den sociala. Men i pratet, skvallret och skämten blandas också information, fakta och tips. Attityder och värderingar formas blixtsnabbt i nätverken.
Vår generation fick vår första kontakt med datorn i jobbet. Ordbehandlaren för pm, kalkylarket för budgetuppföljning. Sedan bifogade vi filen till e-postmeddelandet. Därmed skapades också förutsättningen för den digitala klyftan eftersom rätt många inte ägnade sig åt att skriva pm eller göra budgetar. Då saknades också anledning att använda e-posten. Telefonen gick ju lika bra.
Vem har hört talas om en digital klyfta bland ungdomar?
Att ha 136 ständigt uppkopplade vänner representerar en fantastisk databas av kunskaper, erfarenheter, bedömningar och råd. Vad är mest rationellt om man har ett problem, att leta efter någon inom organisationen som möjligen har förslag på lösning eller att lägga ut en fråga på nätet? Svaret är inte givet.
Och varför använda e-post med krånglig adressering och en bedrövlig massa spam när Facebook har ett mycket bättre verktyg? Om dessutom 95 procent av kontakterna sker inom nätverket.
När nätgemenskapen upplevs som ett hot mot den etablerade ordningen på arbetsplatsen, vad gör chefen då?
Gränsen mellan mejlgenerationen och messengergenerationen går i dag vid 35 år. Om fem år vid 40. Hur lång tid tar det innan alla ledande befattningshavare kommer att rekryteras ur messengergenerationen? Som är hemmastadda i nätverken och behärskar koderna.
Erfarenheterna från systemskiften är entydiga. Nuvarande ledande befattningshavare ur mejlgenerationen riskerar att snabbt kvalificera sig för överblivna listan om man inte förmår anpassa sig till det nya mönstret: att blanda det nyttiga med det roliga, det privata med det professionella och, inte minst, att acceptera att man inte längre har samma kontroll över sin omgivning som tidigare.
För mejlgenerationen blir det som att lära sig ett nytt språk. Vid 50 års ålder är det inte det enklaste.
Håkan Selg Projektledare, InternetExplorers vid Nationellt IT-användarcentrum, Uppsala universitet
Fotnot: Rapporten
Nya användarmönster bygger på jämförelser mellan två stora användarundersökningar, InternetExplorers som riktar sig mot universitets- och högskolevärlden och Svenskarna och Internet. Den går att ladda ner på
www.internetexplorers.se .
¤DEMOKRATI Mer debatt i DS: ”Släpp in medborgarna i budgetarbetet” och ”Säg nej till Lissabonfördraget” nr 36; ”Freda skolan från extremister” och ”Regeringen måste delta i kampen mot rasismen!” (internet) nr 32. Alla debattartiklarna finns här på webbplatsen.
