Kommunerna som får
mest skola för pengarna

Mer pengar och fler lärare är ingen garanti för bättre skolresultat. Dagens Samhälle har granskat hur mycket kommunerna satsar på grundskolan – och vilka totalresultat som skapas. En av landets snålaste kommuner, Täby utanför Stockholm, toppar vår unika rankning av Sveriges Effektivaste Skolkommuner 2013.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

Skola Hela 42 procent av kommunernas budgetar går till skolan. Nummer två på prioriteringslistan är äldreomsorgen, som klarar sig med 19 procent av skattepengarna.

Från förskola till gymnasium kostar den kommunalt finansierade utbildningen 220 miljarder kronor om året. Enbart den obligatoriska grundskolan kostar cirka 85 miljarder. Ändå faller resultaten i grundskolan. 

Dagens Samhälle har, kommun för kommun, identifierat vilka resurser som läggs på skolan (input) och jämfört dessa med de totalresultat som skapas (output). Jämförelsen – som omfattar femårsperioden 2008–2012 – utmynnar i ett effektivitetsmått, som vi kan kalla ”skola för pengarna”. 

Annons

Granskningen, som beskrivs i detalj i den inlänkade tabellen med hela listan, visar att de svenska skolkommunerna presterar mycket ojämlika resultat.

HELA LISTAN
Hela rankningen och en beskrivning av variablerna.
Mest skola för pengarna (pdf)>>

Mer pengar, fler lärare och mer undervisningstid är ingen garanti för bättre totalresultat. Inte heller ”rätt föräldrar”. I stället visar Dagens Samhälles genomgång av centrala input- och outputvariabler att det på många håll är precis tvärtom.

EFFEKTIVITET: 121 av landets 290 kommuner (42 procent) är mer effektiva än genomsnittskommunen, det vill säga får ut mer av sina investeringar än övriga kommuner.

LÄRARRESURSER: Dessa 121 mest effektiva kommuner lägger i genomsnitt 17 procent mindre lärarresurser på skolan än övriga kommuner.

RESULTAT: De 121 mest effektiva kommunerna får dessutom i genomsnitt ut 14 procent högre skolresultat än övriga kommuner. 

Bäst skola i relation till satsade medel får Storstockholmskommunerna Täby, Danderyd och Lidingö. Faktum är att de får ut åtta gånger mer skola för pengarna än de minst effektiva kommunerna Skinnskatteberg, Vilhelmina och Dorotea. 

Flera kommuner i Stockholms län har höga studieresultat samtidigt som resurserna är förhållandevis små. Bland de effektivaste kommunerna är Partille på plats 12 den första som inte ligger i huvudstadsregionen.

Sett till studieresultat är eleverna i Danderyd, Lidingö och Lomma bäst. Delvis kan detta förklaras med gynnsamma förutsättningar i form av välutbildade föräldrar med höga inkomster.

För att pröva hur kommunernas socioekonomiska utgångspunkter skiljer sig har vi tittat på medelinkomst, utbildningsnivå och arbetslöshet, och rangordnat kommunerna utifrån dessa faktorer.

I kommunerna med bäst skolresultat är medelinkoms­ten och utbildningsnivån hög, samtidigt som arbetslösheten är låg. Men socioekonomiska förutsättningar förklarar inte allt.

Övertorneå, som socioekonomiskt placerar sig på 273:e plats av landets 290 kommuner, hamnar på plats 25 sett till elevernas prestationer. I Gnesta och Haninge är förhållandena de omvända. Kommunerna har landets 74:e respektive 77:e bästa socioekonomiska förutsättningar, men skolresultaten hör till de sämsta och kommunerna placerar sig på platserna 268 och 263.

– Ungefär 10 procent av elevernas resultat kan härledas till socioekonomiska faktorer. Det är framför allt föräldrarnas utbildning som har betydelse, säger professor Jan-Eric Gustafsson vid Göteborgs universitet.

Han har forskat om individuella förutsättningar för utbildning och vilka effekter utbildning har på elevernas kunskaper.

– En viktig faktor är lärarkompetensen. Mycket pekar på att variationen mellan lärarna har ungefär lika stor betydelse för resultaten som elevernas socioekonomiska bakgrund, säger han.

Vilken kompetens som enskilda lärare har återfinns inte i någon statistik. Och tittar man på hur lärartäthet och lärarbehörighet påverkar resultaten syns inga uppenbara  samband.

I de tre kommunerna Skinnskatteberg, Nordmaling och Dorotea återspeglas lärarresurserna inte alls i elevresultaten.

Dorotea har 11,2 lärare per 100 elever (jämfört med kommunsnittet på 8,6) och andelen pedagogiskt utbildade lärare är 89 procent (kommunsnitt: 87 procent). Trots detta är kommunen på plats 252 sett till elevprestation.

Motsatta förhållanden råder i Danderyd och Täby. Kommunerna har låg lärartäthet (6,9 respektive 7,4 lärare per 100 elever) och andelen behöriga lärare ligger på 82 respektive 77 procent. Trots detta placerar elevernas skolresultat de två kommunerna på första och femte plats.

Minst lärarresurser har Värmdö och Nynäshamn. Andelen lärare med pedagogisk examen är 75 procent och lärartätheten 7 lärare per 100 elever. I andra änden återfinns Torsås och Norsjö. Där är 98 procent av lärarna behöriga och lärartätheten lite drygt 10 per 100 elever.

Dessa ytterligheter visar sig inte heller ha någon större inverkan på elevernas resultat. Ingen av de fyra kommunerna hamnar på topp 100 utan placerar sig i mitten, mellan plats 103 och 182.

Att fler lärare inte leder till bättre resultat kan låta konstigt. Orsaken kan ligga i att svaga elever behöver mer resurser i form av extra lärarstöd, utan att resultaten ökar i motsvarande grad. Detta förklarar emellertid inte varför lärarnas pedagogiska  utbildning inte har större effekt på elevresultaten.

Frågan är hur mycket – eller lite – de mätbara resurserna betyder. Forskar­världen är inte överens om vad som spelar störst roll för elevernas utveckling. En del hävdar att skolan i sig saknar betydelse och att det bara är elevernas socioekonomiska bakgrund som avgör hur de presterar.

Samtidigt är många forskare eniga om att lärarna är viktiga. Det handlar då främst om den enskilde läraren samt hur undervisningen är upplagd – inte om antalet lärare eller deras formella kompetens.

– Den resurs som man har mest anledning att vårda är lärarna. Det är viktigt att satsa på rekrytering, fortbildning och att ge lärarna möjligheter att utveckla verksamheten på skolan, säger Jan-Eric Gustafsson. 

Kina Lundqvist, research och text, kl@dagenssamhalle.se
Erik Juhlin, research och text, ej@dagenssamhalle.se

Läs mer i Dagens Samhälle sidan 2-9, nummer 17, 2013

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

16 juli
15 juli

”Förhastade slutsatser om Migrationsverkets arbete”

Magnus Gustavsson & Kenneth Karlsson, Migrationsverket
15 juli

”Behövs en saklig debatt om surrogatmödraskap”

Terese Rustas mfl, Föreningen för surrogatmödraskap
14 juli

Så bygger vi ett sant pluralistiskt samhälle

Jacob Rudolfsson, Svenska Evangeliska Alliansen