Veto hotar en av tre nya friskolor

Ur tidningen nr 27, 2015. Kommunalt veto mot nya friskolor kan få radikala konsekvenser. Om kommunerna hade fått bestämma hade 50 godkända friskolor aldrig fått starta de senaste tre åren, visar Dagens Samhälles granskning.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

DS GRANSKAR. Mellan 2012 och 2014 tog Skolinspektionen ställning till över 480 ansökningar från friskoleaktörer om att få starta förskola, grundskola, gymnasium eller särskola i totalt 103 kommuner. 148 skolor (30 procent) fick godkänt i 61 kommuner.

Men att passera nålsögat för tillstånd kan bli ännu svårare. 

Regeringen tillsatte i våras en utredning om kommunalt veto mot nya friskolor. Om veto blir verklighet skulle det helt kullkasta spelreglerna på skolmarknaden och kommunerna ta en del av makten från Skolinspektionen.

Annons

Redan i dag kan kommunerna yttra sig i samband med en ansökan, även om inflytandet är litet.

– Vi tittar på helheten och ska bedöma utifrån lagstiftningen, inte vad kommunen tycker. Även om en kommun säger ja kan vi tycka att följderna är för negativa. Och tvärtom, säger Malin Jern, tillförordnad enhetschef på Skolinspektionens tillståndsprövning.

Dagens Samhälle har gått igenom alla yttranden mellan 2012 och 2014. Av de 148 godkända ansökningarna var kommunerna starkt negativa eller uppmanade uttryckligen Skolinspektionen att avslå ansökan i vart tredje fall.

De vanligaste motiven till kommunernas nej är risk för överetablering, att friskolorna inte bidrar med något nytt i skolutbudet och att de driver upp kostnaderna för kommunen. Flera ser nedläggning av egna skolor som ett potentiellt hot och några pekar på att friskolornas lokaler är undermåliga.

Frågan om veto är samtidigt starkt ideologiskt laddad. 

Socialdemokraterna har tagit ett kongressbeslut om att kommunerna ska få rätt att neka en friskola från att etablera sig. 

– Vi är kritiska till den skolfilosofi som utgår från att konkurrens leder till bättre kvalitetsutveckling. Det har bara lett till att friskolorna plockar russinen ur kakan och siktar in sig på eleverna med bäst förutsättningar. Följden har blivit en kraftig segregation och den vill vi motverka genom att ha inflytande över var friskolorna startar, säger Anders Rubin (S), kommunalråd i Malmö.

Allianspartierna är kritiska till ett veto, med argumentet att det skapar stora skillnader i valfrihet mellan elever i olika kommuner. 

Samtidigt uttrycker flera friskolestarka kommuner, till exempel Linköping, Uppsala och Helsingborg, en oro över den överetablering som finns, framför allt på gymnasiet. 

I Uppsala har sex skolor fått godkänt de senaste tre åren. Kommunen, som då styrdes av Alliansen, sade ja till fyra grundskolor, men nej till start av två gymnasieutbildningar.

– Vi är överens om att vi ska vara positiva till fristående skolor. Antalet grundskole­elever växer och det är bra om friskolor kan hjälpa kommunen så att vi slipper bygga upp skolor själva, säger Mohamad Hassan (FP), tidigare ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Men på gymnasiet sjunker Uppsalas elevantal och många program har tomma stolar.

– Om en ansökan inte skapar något nytt för våra elever säger vi nej, säger Mohamad Hassan.

Även om Helsingborg inte motsätter sig nyetableringar hissar man varningsflagg för nya gymnasier eftersom det redan finns fler platser än elever. Men något veto vill kommunens ordförande i barn- och utbildningsnämnden ändå inte ha.

– Jag tycker att Skolinspektionen ska avgöra eftersom det är en neutral instans. Annars finns risk att kommunerna bara tar hänsyn till sina egna skolor och inte elevernas möjlighet att välja, säger Christer Rasmusson (FP).

S-styrda Malmö växer så att det knakar, men har i princip sagt nej till alla nya godkända friskolor, med undantag för en lokal personalägd skola. Men det beror inte på att kommunen inte vill ha privata alternativ, menar kommunalrådet Anders Rubin (S).

– Vi har ett intresse att få hjälp av friskolor. Men vi vill inte ha skolor som bedriver dålig verksamhet eller som spär på segregationen genom att bara etablera sig i vissa områden, säger han.

Där ser han en möjlig lösning i det kommunala vetot: kommunen ska kunna styra så att det inte blir en skolgräns mellan områden med hög och låg status.

– Och vi måste kunna säga nej till skolor som inte har en trovärdig lösning, vilket få skolor som vi har yttrat oss om har.

Ni har bland annat sagt nej till Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan, som är välrenommerade aktörer. På vilka grunder?

– De kunde inte visa vilka lokaler som skulle användas eller så hade de lokaler som var helt orimliga, mitt i ett industriområde utan skolgård. Det var också svaga elevprognoser och i ett fall beräknades skolpengen på ett högre belopp än vad kommunen ger.

Samtidigt har skolor i Malmö svaga resultat. Hur bedömer ni andra aktörer?

– Vi ställer samma krav på enskilda och kommunen. Det gör att vi avslår ansökningar som saknar godtagbara lokaler eller som inte kan visa att man har de ekonomiska resurser som krävs.

Skolinspektionen har gjort en annan bedömning?

– Ja, men flera skolor har ändå inte kunnat starta för att det inte går ihop. Skolinspektionen tar inte hänsyn till om det inte finns någon lämplig lokal. I slutänden har våra farhågor varit korrekta.

Dagens Samhälles genomgång visar att 86 kommuner uttrycker sig positivt eller inte har något att invända mot en etablering. Tolv kommuner lämnar inget tydligt besked, en del av dem ser både fördelar och nackdelar med en ny fristående skola.

LÄS MER: All debatt om kommunala vetot i Dagens Samhälle. 

Fakta

Läs mer i tidningen om hur skoljättarna blir större och större. Beställ en gratis prenumeration här.

Så funkar det: Från ansökan till tillstånd

Hit söker sig friskolorna

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Idag 12:38

Brexit handlar i grund och botten om demokrati

Jan Kallberg, PhD, disputerad statsvetare och jurist verksam i USA
Idag 11:22

Här är tre reformer som demokratiserar EU

Max Andersson, EU-parlamentariker (MP)