Varannan skolpolitiker vill begränsa skolvalet

Hälften av kommunernas ledande skolpolitiker vill begränsa fria skolvalet, visar DS enkät. För att få mer blandade klasser styr kommuner i dag över resurser till skolor i utsatta områden, bussar elever och slår ihop skolor.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

Fria skolvalet ökar klyftan mellan bra och dåliga skolor och gör det svårare att integrera nyanlända. Det anser många av de ordföranden i utbildningsnämnderna som besvarat Dagens Samhälles enkät. Nästan hälften, 47 procent, vill begränsa elevers och föräldrars rätt att välja skola. Motståndet är störst inom Socialdemokraterna, där tre av fyra vill sätta gränser för det fria skolvalet (se grafik). 

– Det måste till en rejäl förändring. Jag begriper inte varför man inte tar tag i det här tydligare i riksdagen, säger Jessica Wide (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande i Falun.

Hon anser att skolvalet gör det svårare för kommunerna att uppnå likvärdighet i skolan. Elever från resursstarka familjer söker sig till skolor där kunskapsresultaten är högst. 

Annons

– Det får konsekvenser för alla elever och skolor. Skolvalet som det fungerar i dag är extremt i ett internationellt perspektiv. Det är ett av huvudskälen till att vi har en ökad segregation. 

För att säkerställa att det finns en blandning av elever i skolan kan hon tänka sig någon form av kvotsystem eller en tydligare geografisk indelning, som syftar till att blanda elever från olika bostadsområden.

Flera kommuner viktar resurser till skolorna utifrån socioekonomiska kriterier för att kompensera negativa effekter av det fria skolvalet och bostadssegregation.

– Vi ser att våra skolor har väldigt olika utmaningar beroende på var de ligger och vilka elever de har, säger Carina Sammeli (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande i Luleå.

I invandrartäta Södertälje organiseras skolorna i ett roterande system där en skola i taget välkomnar 20–30 nyanlända elever. 

– För att minska segregationen behövs en tydligare styrning av nyanlända elevers val. I stället för att välja den skola som ligger närmast, är det bättre att nyanlända elever går i en skola där det finns en beredskap att ta emot, säger utbildningsnämndens ordförande, Elof Hansjons (S).

På den borgerliga sidan finns motståndet mot det fria skolvalet framför allt inom Centerpartiet. En begränsning behövs för att få större blandning i klasserna, argumenterar Sven-Inge Karlsson (C) i Ydre. Hans partikamrat Maria Bronelius, barn- och ungdomsnämndens ordförande i Laholm, konstaterar att villkoren skiljer sig mycket mellan landsbygd och storstad.

– I Laholm finns en högstadieskola i tätorten, en i norra änden av kommunen och en i den södra. Kommunikationerna är så dåliga att det blir omöjligt att ta sig mellan kommundelarna, säger hon.

Laholm är en av många kommuner som bussar nyanlända elever från en ort till en annan för att få bättre integration. Andra, som till exempel Katrineholm och Nyköping, lägger samman högstadieskolor för att få mer blandade klasser. 

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström leder Skolkommissionen, som bland annat tittar på hur likvärdigheten i skolan kan stärkas. Ett första delbetänkande kommer i början av maj.

– I vårt arbete vänder vi på alla stenar, bland annat hur skolvalet är reglerat, säger Anna Ekström.

Vilka problem ser du med det fria skolvalet som det fungerar i dag?

– Skolsegregationen har ökat, i synnerhet när det gäller elever med utländsk bakgrund. Bakom detta ligger en ökad boendesegregation, men en bidragande orsak är också det fria skolvalet. Jag är orolig över den utvecklingen.

Som en möjlig väg att minska segregeringen har Anna Ekström nämnt att vikta skolpengen så att skolor som tar emot fler nyanlända elever får bättre ersättning. Hon är också positiv till förslagen i betänkandet Plats för nyanlända i fler skolor, som innebär att nyanlända elever inte fritt ska få välja skola, utan placeras ut i skolor som inte redan har många nyanlända. Dessutom ska nyanlända kunna kvoteras in på populära friskolor med högt söktryck.

– Köprincipen gör att de inte kan få plats på fristående skolor där det finns kö eftersom de av naturliga skäl inte kan ha stått i kö, säger Anna Ekström.

Förespråkarna av det fria skolvalet finns framför allt på den borgerliga kanten. Bland liberalerna säger 93 procent nej till en begränsning av det fria skolvalet. Moderaterna är nästan lika obenägna att ändra – 92 procent. 

– Motverkar segregationen gör vi genom att tänka mer långsiktigt i bostadsplaneringen och arbeta för att få in fler bostadsrätter i miljonprogramsområdena. Det är bostadssegregationen som ställt till det, inte det fria skolvalet, säger Niklas Wikström (L), barn- och ungdomsnämndens ordförande i Karlstad.

Inte heller Ulrica Bennesved, vice ordförande i Friskolornas riksförbund, ser anledningar att begränsa det fria skolvalet. 

– Alla har sin skolpeng och kan placera den var de vill. Det gynnar kvaliteten. De skolor som lyckas leverera kommer att få fler elever.

DS har också frågat om det vore bra att införa obligatoriskt skolval i hela landet – att elever och föräldrar måste välja skola. Både Moderaterna och Liberalerna har föreslagit detta. Argumentet är att skolsegregationen skulle motverkas om alla gjorde ett aktivt val. Men bland de lokala skolpolitikerna är intresset är ljumt – bara 17 procent svarar ja. Stödet är störst bland Moderaterna -
(36 procent). 

De som säger nej pekar bland annat på att det skulle krävas en omfattande administration även i kommuner som inte har problem med skolsegregation. Flera tror också att det skulle ha motsatt effekt.

– Obligatoriskt skolval skulle ge än mer segregerade skolor. Det är bättre att jobba för att alla skolor ska vara bra skolor, säger Malin Carlsson (S), ordförande i stadsdelsnämnden norr i Borås.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Fakta

Socialdemokrater mest negativa till dagens system

Fråga 1: "Anser du att det behövs begränsningar i det fria skolvalet för att motverka segregationen?" 
JA: 47 procent 
NEJ: 53 procent 

Fråga 2: "Vore det bra att införa obligatoriskt skolval på nationell nivå - det vill säga att alla elever/föräldrar måste välja skola?" 
JA: 17 procent 
NEJ: 83 procent

Så här svarade politikerna uppdelat på partitillhörighet

Så gjorde vi enkäten:
Frågorna ställdes till ordförande i grundskole­nämnden/utbildningsnämnden eller motsvarande i varje kommun. 194 av 290 kommuner svarade vilket ger en svarsfrekvens på 67 procent.

Gapet mellan skolorna växer

Flera rapporter har under senare år varnat för att resultatskillnaderna mellan skolor ökar. En granskning som Dagens Samhälle gjorde i fjol visade att klyftan växer i både större och mindre kommuner.

I granskningen jämfördes andelen behöriga elever till gymnasiet 2011 och 2014. Resultatet visade att skillnaden mellan bästa och sämsta skola hade ökat i drygt hälften av de 202 kommuner som hade statistik för minst två skolor. De största gapen fanns fortfarande i storstäderna – men skillnaderna ökade mest i Tierp, Sundsvall och Burlöv.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Idag 06:15
Idag 05:45

”Välfärdsdebatten måste handla om medborgarna”

Lena Dahlstedt & Klara Palmberg Broryd, Nacka kommun
Idag 05:45

”Utveckla de regionala järnvägarna”

Helena Leufstadius mfl, vd Svensk kollektivtrafik