Välfärden i hela landet skriker efter personal

Skolan, förskolan, äldreomsorgen, sjukvården – här råder akut brist på personal. Arbetsgivarna rapporterar stora brister på rätt kompetens i alla de personaltunga verksamhetsområdena.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

Inom flera, stora och tunga välfärdsområden råder akut brist på rätt utbildad arbetskraft. Det visar SCB:s arbetskraftsbarometer för 2015. I flera yrkeskategorier är noteringarna uppseendeväckande: 

  • 94 procent av skolans arbetsgivare rapporterar brist på grundskollärare i matematik och NO för årskurs 7 till 9.
  • 88 procent av tillfrågade arbetsgivare lider brist på sjuksköterskor med specialistutbildningar. 
  • 87 procent har inte tillgång till de förskollärare man behöver. 

Av grafiken i bifogad fil här intill framgår att listan över bristpersonal är lång. De massiva bristerna gäller generellt både utbudet av nyutexaminerade och arbetskraft med yrkeserfarenhet. Undantag är läkare och socionomer där arbetsgivarna främst saknar yrkeserfarna. Efterfrågan på nyutexaminerade är här mera i balans med utbudet.

– Socialsekreterare har vi bekymmersamt att få tag på, inte minst beroende på att många lämnar och byter bransch. Samtidigt är yrket komplext och kraven höga, vi behöver folk med erfarenhet, säger Gunilla Tuvin, personalchef i Knivsta.

Annons

Kris? Gunilla Tuvin beskriver läget som ”3,5 till 4” på en bekymmersskala där 5 är akut.

– På lärarsidan får vi anställa en del obehöriga. När det gäller socialsekreterare är det svårare, där blir det bemanningsföretag vi får anlita, säger hon.

Runt jul och nyår har lärarbrist inför vårterminen redovisats på flera håll i landet, hos stora som små: i Norrköping, i Tyresö, i Göteborg, i Vimmerby, i Skara och i Högsby. 

Även den nära nog rikstäckande utbildningskoncernen Academedia märker av en ökande svårighet att hitta personal.

– Det varierar naturligtvis lite på olika håll i landet, men visst märker vi en brist av behöriga lärare och förskollärare, säger Saskia Skogman, strategisk rekryterare hos Academedia.

Matematik- och NO-lärare är även för Academedia en bristvara, liksom behöriga lärare med svenska som and­ra språk.

– Den kompetensen, sfi­-lärare, är mycket svår att hitta och man kan förutsätta att det kommer att bli ännu svårare, säger Saskia Skogman.

Här letar Academedia vägar att snabbare kunna använda sig av nyanlända lärares kunskaper i undervisningen i väntan på att deras lärarutbildningar valideras. 

Alarmerande i rapporten är också att bristerna i välfärdens tunga yrkesgrupper ökar. Sedan 2010 har bristen på såväl nyutexaminerade som yrkeserfarna vuxit i så gott som varenda utbildnings- eller yrkeskategori. 

För få utbildar sig till välfärdsyrkena, särskilt då efterfrågan kommer att stiga på många områden. Äldreomsorgen är ett exempel. Här tecknar SCB en prognos fram till 2035, där utbudet av arbetskraft är i nivå med efterfrågan i dag, cirka 225 000. Men medan utbudet krymper till 200 000 om 20 år förväntas efterfrågan växa till 360 000 anställda, om inga andra förändringar sker.

– Vi vet att behoven av arbetskraft inom äldreomsorgen kommer att öka än mer dramatiskt in på 2020-talet. Vi kommer att behöva tänka nytt och annorlunda i snabbare takt än vi gjort, säger Caroline Olsson, sektionschef på SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik.

Men snabbt ökande behov är inte med automatik detsamma som stora kommande brister, påpekar hon. Det finns fortfarande möjlighet att agera. 

För staten: utbildningssystemet måste matcha arbetsgivarnas behov. Rätt antal ska utbildas på rätt ställen till relevanta kompetenser.

– Här upplever vi tyvärr stora brister i lyhördhet mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare, säger Caroline Olsson.

För arbetsgivarna: välfärdens yrken måste framstå som attraktivare. Åtta av tio är kvinnor, långt större andel i vissa yrken vilket innebär att männen måste in. Nyanlända med relevant utbildning måste snabbare in i arbete och karriärvägar bli bättre.

– Vissa har gjort en hel del för att höja statusen på yrkena, andra har mycket kvar, säger Caroline Olsson.

Hur organisera jobben? Ny teknik påverkar jobben och frågan om hur uppgifterna fördelas mellan yrkesgrupper behöver ses över – anställda ska lägga tiden på det de har utbildning för. 

– Jobben kommer att förändras och förädlas, och det kan påverka rekryteringsbehoven mycket, menar Caroline Olsson.

Precis det funderar man nu kring i Luleå för att bättre kunna lösa sina behov. 

– Om alla behöver fler anställda men den kompetensen inte finns, kanske vi måste anpassa arbetsuppgifterna till arbetskraften, genom att klyva arbetsuppgifterna på nytt sätt, säger Birgitta Nilsson, personalchef i Luleå kommun.

Fakta

Grundskollärare värsta bristyrket

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Igår 08:48

Barnmorskor måste sätta kvinnans behov främst

Malin Lernfelt, liberal debattör, fd ledarskribent
2 december

Riskfrågan bör vägas utifrån helheten

Rosie Kvål, riskkonsult, Brandskyddslaget
2 december

Glöm inte bort rättsväsendet, Shekarabi

Fredrik Svärd, Ulf Lindén & Johan Norin, jurister med IT-inriktning
2 december

Abortsköterskor hjälper bara abortmotståndarna

Adam Garneij, ordförande CUF Göteborg