Sveriges fattigaste kommuner

Ekonomi Tillsammans når de fem fattigaste inte 100 miljoner i eget kapital. Storstäderna Stockholm och Göteborg når tillsammans över 100 miljarder.

Jämförelsen haltar förstås minst lika mycket som den hisnar. Men i slutänden ska de fem fattigaste uppfylla samma förpliktelser gent­emot sina medborgare som Göteborg och Stockholm. Och i det uppdraget är ekonomisk muskelmassa väsentlig.

De svagaste ekonomierna hittas med få undantag där befolkningen krympt snabbast. Många kommuner lyckas inte krympa sina utgifter i takt med invånarantalet.

Stark ekonomi ger möjligheter till expansion, svag ger krav på nedrustning. De svagaste kommunerna får till slut svårt att bli tillräckligt attraktiva för att hålla kvar invånare och locka nya.
– Det kan bli negativa spiraler, så är det. Men vi har inga lösningar, det är ju utjämningssystemet man hoppas ska ge drägliga förutsättningar i hela landet, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Önskemål om särskilt statligt stöd till de svagaste, eller rentav diversifierade uppdrag för kommuner, hörs inte sällan.
– Det finns en stor medvetenhet om de här skillnaderna och om problemen. Men några särskilda räddningsaktioner från statsmakten hör jag inte diskuteras, säger Mats Kinnwall.

I Laxå har svetskoncernen Esab beslutat om nedskärningar: 167 personer i Laxå förlorar sina jobb. Nära hälften av de anställda vid Laxå-fabriken.

Kommunen har dryga 5 600 invånare. Esabs Laxåvarsel motsvarar i Gävle 3 000 jobb väck.
– Gigantiskt, betecknar kommunchefen Ronny Johansson slaget för Laxå.

Utvandring har länge plågat Laxås ekonomi. Intäkterna har krympt snabbare än utgifter och åtaganden. 2011 faller kommunkoncernen för första gången ner i negativt eget kapital – större skulder än tillgångar allt inräknat – skolor, bostäder, gator, mark, fem bolag med mera.

Lägg på pensionsskulden och skulderna blir långt mer än dubbelt så stora som värdet av tillgångarna.

Men ekonomisk svaghet är dyr. Den skuldtyngda Laxå-koncernen har räntekostnader på 13,5 miljoner kronor i år.

I dagarna diskuteras att ta ett lån­ på 20 miljoner kronor eftersom kommunen annars inte kommer klara betalningarna framåt vintern. Fram till 2014–2015 måste utgifterna bantas med cirka 35 miljoner. Mer än 10 procent av de totala årskostnaderna. 

– Politiken jobbar hårt med att nå ekonomi i balans. Men ärligt talat…, jag tror inte vi kan klara det utan någon form av statlig hjälp, säger Ronny Johansson.

Smedjebacken ligger också på randen till negativt eget kapital sedan det läckt invånare. Bolagen borträknade är kommunens skulder större än tillgångarna.

Men där Laxås finanser veknar stärks Smedjebackens så smått, steg för steg. Som värst var det negativa kapitalet 54 mkr efter stora lån på 90-talet för att bygga ut välfärden. Nu är det plus 30 mkr, bolagen inräknade.

– Vi har en stark ledning som prioriterar ekonomin. Politiken och tjänstemännen jobbar tillsammans mot samma mål över nämnds- och förvaltningsgränserna. Det har varit räddningen, säger ekonomichefen Lars Nylén.

Läs mer i Dagens Samhällenummer 27, 2012.