Skolsverige delas upp i A- och B-lag

Ur tidningen nr 16, 2015. Skolsegregationen ökar. Fortfarande är det i storstäderna som skillnaderna mellan olika skolor är störst. Men nu växer klyftan i mindre kommuner och allt fler elever saknar betyg för att börja gymnasiet.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

DS GRANSKAR Skolsverige är på väg att delas upp i ett A- och ett B-lag. Under de senaste åren har flera forskningsrapporter varnat för att skillnaderna mellan skolor ökar.  För tre år sedan visade Skolverket att gapet mellan olika skolors betygsresultat fördubblats sedan slutet av 1990-talet.

En mer likvärdiga skola har seglat högt upp på den politiska dagordningen. Trots det växer skillnaderna. Det visar Dagens Samhälles granskning av de 202 kommuner som har statistik för minst två skolor. 

Vi har jämfört andelen behöriga elever till gymnasiet 2011 och 2014, både i fristående och kommunala. I mer än hälften av kommunerna (109) ökar skillnaderna mellan den bästa och sämsta skolan. I de flesta fall halkar de svagaste skolorna efter samtidigt som de starkaste skolorna förbättrar sig eller ligger kvar på full behörighet.

Annons

Mest ökar skillnaderna i Tierp, Burlöv och Sundsvall. På Aspenskolan i uppländska Tierp gick bara drygt hälften av eleverna ut med gymnasiebehörighet förra året. Det är ett rejält tapp jämfört med tre år tidigare då andelen låg på 84 procent.

– Vi är den enda högstadieskolan i kommunen som tar emot nyanlända. Men vi har en fantastisk skola och deras möjligheter har snarare ökat, säger rektor Karin Herbertsson.

Att behörigheten ändå sjunker beror på att nyanlända utgör en allt större andel av de minskande elevkullarna.

– En del har gått i skolan hela livet, andra kan inte ens skriva på sitt eget språk. Det har stor betydelse för resultaten.

Ett annat exempel är Burlövs två högstadieskolor. På båda var runt 90 procent behöriga till gymnasiet för tre år sedan. Men medan i stort sett alla elever på Stora Dals­lundskolan nu kan gå vidare till gymnasiet är den dörren stängd för nästan en tredjedel av eleverna på Vårboskolan.

– Den ena ligger i ett medel­klass- och villaområde. Den andra i ett miljonprogramsområde. Förutsättningarna är väldigt olika, säger utbildningsförvaltningens chef Anders Öhlin.

För att kompensera för skillnaderna lägger kommunen 18 procent av skolresurserna i en särskild pott som delas ut till skolorna efter ele­vernas bakgrund. 

Ändå är det svårt när alla nyanlända elever går tillsammans i förberedelseklass, menar Anders Öhlin.

– Vi jobbar aktivt med dem men de har ofta ofullständig skolgång och begränsade kunskaper i svenska. Det finns ingen som helst möjlighet att de blir behöriga när de kommer hit i åttan eller nian.

Varken Aspenskolan i Tierp eller Vårboskolan i Burlöv är unika i sammanhanget. De ökande skillnaderna kan nästan helt förklaras av att elever med liknande bakgrund i allt större utsträckning går i samma skolor. 

Enligt Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) ligger orsaken i den ökande boendesegregationen. Det fria skolvalet lyfts av förespråkare fram som ett sätt att komma runt denna. Men så blir det sällan i verkligheten. 

I de kommuner där det är vanligare att eleverna utnyttjar skolvalet har skolsegregationen nämligen ökat mer än väntat givet boendesegregationen.

– Det är de starka eleverna som väljer friskolor. Särskilt om de bor i ett område där de flesta har svaga förutsättningar. Om de bor i ett område med andra starka elever är det större sannolikhet att de går i den närmaste kommunala skolan, säger Helena Holmlund, nationalekonom och skolforskare på IFAU.

Malmö har tillsammans med Stockholm, Göteborg och Örebro landets största skolklyftor. När Rosengårdsskolan i Malmö lades ner för ett par år sedan var motiveringen att minska segregationen.

– Den låg i området med störst social problematik i hela Sverige. Och de som valde bort skolan var familjer med utbildning eller egen inkomst. Det skapade en elevgrupp med väldigt stora utbildningsutmaningar, säger Anders Rubin (S), kommunalråd i Malmö.

Lösningen blev att stänga skolan och placera ut eleverna på andra skolor.

— Det var inte i själva skolan eller hos personalen som skon klämde utan den extrema sociala sammansättningen. Det fanns inte en enda elev som kunde dra de andra uppåt, säger Anders Rubin.

Örebro, som också kämpar med stora skolklyftor, har i stället valt att storsatsa på området med störst svårigheter.

Under 2011 startades Partnerskap Vivalla (numera Partnerskap Örebro), ett samarbete mellan förvaltningarna inom skola, socialtjänst, fritid och arbetsmarknad. Fler barn i miljonprogramområdet Vivalla skulle nå målen i skolan, gå vidare till gymnasiet och sedan till högre studier.

Nu ingår även polis, bostadsbolag, moskéer, kyrka och civila föreningar i partnerskapet, som sedan ett par år även omfattar andra områden i kommunen.

– Skolan är den absolut viktigaste skyddsfaktorn mot utanförskap, kriminalitet och radikalisering, säger Thomas Gustafsson, chef för Partnerskap Örebro.

Sedan 2011 har behörigheten till gymnasiet ökat markant bland eleverna på Vivallaskolan. Thomas Gustafsson tror att helhetsgreppet är en framgångsfaktor. 

– Vi tittar inte bara på hur det går för eleven i skolan. Vi kollar också om mamma och pappa har jobb och om de bor bra. Om eleven går upp på morgonen och ser att föräldrarna gör samma sak får de ett sammanhang och det stärker dem i skolan.

Regeringen har nyligen tilsatt en skolkommission som bland annat ska lämna förslag på hur likvärdigheten i skolan ska öka. 

Enligt Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, som ska leda kommisionens arbete, är det kommunernas och friskolornas ansvar att vända trenden. 

Hon pekar på ökade resurser som ett sätt att kompensera de skolor som har många elever med sämre förutsättningar. Men det gäller också att locka de bästa lärarna till skolorna med störst utmaningar. 

–Det kan också handla om att skapa en mindre segregerad skola genom att lokalisera nya skolor så att ele­ver med olika bakgrund möts. 

LÄS MER I TIDNINGEN. Så försöker Nyköping bryta segregationen. Beställ en prenumeration här.

LÄS OCKSÅ: Intervju med skolchefen i Nyköping (DS 3/3-2015) om hur segregationen kan brytas. 

Fakta

Här är skillnaderna störst

Här ökar skillnaderna mest

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Idag 13:45

Dags att sy ihop Sverige till ett sammanhållet land

Tiemon Okojevoh & Manuel Cortez Azero, Grön Ungdom
Idag 12:46

Straffa fuskarna istället för de rörelsehindrade

Cecilia Brinck, oppositionsborgarråd (M)
Idag 11:32

Tio kvoteringsfrågor till regeringen

Siri Steijer & Nima Sanandaji, programansvarig, Timbro & tekn. dr. och författare