Sämst resultat i skolan
för S-styrda kommuner

Blått i toppen, rött i botten. Skillnaderna i Skolsverige är betydande mellan kommuner med olika styre. Gamla ojämlikheter förstärks. Lokalpolitikerna har efter 22 års kommunalisering inte lyckats bryta mönstret.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

Skola På nationell nivå faller resultaten i skolan. Men utvecklingen skiljer sig dramatiskt mellan olika kommuner. Det finns bland annat stora skillnader i resultat mellan alliansstyrda och socialdemokratiskt styrda kommuner.

Grundskolan kommunaliserades 1991. Då övergavs den centralstyrda och hårt kritiserade statliga skolan. Bland motiven till reformen märktes att skolan inte ansågs likvärdig för alla oavsett social bakgrund.

Genom att decentralisera ansvaret till de som sitter närmast skolans verklighet skulle bristerna rättas till. Efter 22 år med en skola i lokalpolitikers händer ser det ut på följande sätt:
Av de 50 starkaste skolkommunerna styrs 80 procent av alliansen. 
Av de 50 svagaste skolkommunerna styrs 76 procent av vänstern.

Annons

 

HELA LISTAN
Dagens Samhälles rankning av landets skolkommuner utifrån resultat och styre (pdf)>>

Många S-kommuner ligger i topp när det gäller resurser till skolan, men får inte valuta för pengarna. Resultatet är nedslående för de vänsterstyrda kommunerna. På punkt efter punkt levererar de sämre resultat än i den blå delen av landet (se grafik).

Varför är det blått i skoltoppen och rött i botten? Beror skillnaderna bara på klass, föräldrar och andra socioekonomiska faktorer? Och har lokala politiker ett eget ansvar för hur det går i deras grundskolor?

Docent Björn Öckert är skolforskningsansvarig vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). IFAU ska till nästa år utvärdera kommunaliseringen, det fria skolvalet och friskolorna. 

Björn Öckert menar att föräldrarnas bakgrund spelar stor roll. 

– Där en stor andel av invånarna har kort utbildning eller låg inkomst presterar eleverna sämre. I sådana kommuner är det också större sannolikhet för en rödgrön majoritet. 

Varför lyckas S-kommunerna inte kompensera för socioekonomi?

– Det är inte realistiskt att tro att man kan kompensera för alla skillnader i bakgrund. Resurser ska användas för att hjälpa svagare grupper. Men jag tror inte att det går att kompensera fullt ut.

Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för lärande och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), är av en annan åsikt.

– Jag tror att det går att kompensera mycket mer. Fast det går inte att ändra allt på en gång. Man måste ha en realistisk bild.

Louise Malmström (S), ledamot i riksdagens utbildningsutskott, menar att många S-kommuner har sämre skatteunderlag och tuffare förutsättningar för skolan.

– Det är ingen ursäkt för att inte göra allt man kan. Vi vet att man kan lyckas även om man har tuffa förutsättningar. Men det krävs en stöttande miljö och resurser. 

Ett starkare statligt grepp om skolan är hennes lösning. 

– I dag är det inte rättvist för kommuner med lågt skatteunderlag och höga kostnader för äldreomsorg och försörjningsstöd. Det är tuffa prioriteringar man ställs inför, säger hon. 

Vad kan kommunerna göra i dag?

– Om jag vore kommunpolitiker skulle jag försöka minska lärarnas administration och erbjuda fortbildning så att de blev bättre på att möta alla elever utifrån deras förutsättningar.

– Jag skulle också rikta resurser till de som har tuffast utmaningar och locka de bästa lärarna dit genom exempelvis karriärtjänster.

Per-Arne Andersson på SKL pekar på att kommuner kan ha bra resultat oavsett styre. Exempel är S-styrda Umeå, Piteå och Luleå som är bland de bästa kommunerna (se sidan 4).

Ett annat exempel är Boden, plats 48 av 290, som har satsat extra på skolan. Bland annat har man anställt en matematikutvecklare som hjälper lärarna att förändra hur de undervisar. Boden gör kvalitetsredovisningar varje kvartal, där skolorna får visa vad de gör. 

– Jag tror att det är satsningen på bättre resultat som gör att vi hamnat så högt upp, säger Britt-Marie Loggert-Andrén (S), ordförande i utbildningsnämnden i Boden. 

Hon sticker inte under stol med att Boden har ett gynnsamt läge. 

– Det är klart att vår närhet till högskolan i Luleå har betydelse. Men vi har också alerta pedagoger och rektorer, säger Britt-Marie Loggert-Andrén.

När skolan kommunaliserades fick kommunerna frihet att själva bestämma hur skolan skulle organiseras. 

– Tanken var att öppna för variation. Kommunerna tilläts anpassa sig till lokala förutsättningar, säger statsvetaren Maria Jarl som forskar i skolpolitik vid Göteborgs universitet.

Efter två decennier ligger Sverige efter i internationella jämförelser över läsförståelse, matematik och naturkunskap. Samtidigt ökar skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund.

Men socioekonomi kan inte ursäkta dåliga skolor, menar Per-Arne Andersson på SKL. 

– Då fortsätter eleverna att prestera dåligt. Om lärare, rektorer och skolförvaltningen tror att man kan göra skillnad så kan man göra det också. 

Ansvaret är kommunledningens, menar Maria Jarl. 

– Om resultaten faller måste politikerna sätta in insatser. Kommunerna behöver fånga upp problem och föra en dialog om vad som bör göras.

LÄS MER Följ den aktuella skoldebatten här

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Idag 05:45

Nu är rätt läge för satsningar på infrastrukturen

Britta Lejon & Peter Lennartsson, Fackförbundet ST
Idag 05:45

"Det är inte bara polisen som lämnat förorterna"

Lars Stjernkvist, kommunstyrelsens ordförande (S), Norrköpings kommun
Igår 14:02

Nyckfull byråkrati drabbar utsatta cancerpatienter

Christina Franzén mfl, ordförande Hiv-Sverige
Igår 11:27

Risk att EU underkänner public service-avgift

Lars Marén & Johan Bobert, analysföretaget LoveOne / vd Deliberately
Igår 11:05

S-budgeten: Dags att bygga ihop Stockholm

Erika Ullberg mfl., oppositionslandstingsråd (S), SLL