Skatteplanering
i Borgs egna bolag

Finansminister Anders Borg har gått till anfall mot ”aggressiv skatteplanering” hos riskkapitalister och kommuner. Men staten har lika hisnande ränteupplägg. AP-fonder har under 2000-talet gett miljardlån med upp till 16 procents ränta.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration eller köpa enstaka nummer av tidningen via vår Infobank.

DS GRANSKAR Stora internlån till fantasiräntor på 13–15 procent hos riskkapitalägda välfärdsföretag som Capio, Carema och Attendo har väckt regeringens ilska. Via så kallade räntesnurror elimineras vinster och skatt i Sverige. Vinsterna hamnar hos riskkapitalfonder registrerade någonstans där skatten är så nära noll som möjligt – Jersey, Guernsey eller Luxemburg.

En ny lag ska hindra den här typen av aggressiva ränteupplägg, hoppas regeringen. Finansdepartementets ministrar Anders Borg och Peter Norman har gång på gång understrukit att företag och kommuner som verkar med skattemedel har särskilt ansvar att visa god skattemoral.

Dagens Samhälle har granskat statens egna göranden i AP-fonderna som hanterar det svenska pensionskapitalet. Och funnit internräntor på lån till direktägda fastighetsbolag som ligger i klass med riskkapitalbolagens. AP-fonderna tar ut räntor långt över de nivåer som gäller inom kommunsektorn, och räntorna ligger gärna på det dubbla mot vad deras bolag lånar till på egen hand.
Andra och Sjätte AP-fonden gav 2001 sin fastighetskoncern Norrporten två ägarlån på 1,2 miljarder respektive 418 miljoner i samband med en större expansion. Räntan sattes till 16 procent. På den nivån har den löpt hela 2000-talet fram till maj 2009 då lånen omförhandlades. På det större lånet har bolaget inte betalat ut räntan utan den har adderats till lånebeloppet, vilket ger en effektiv ränta över tid på 11 procent. Det mindre lånet har löpt på 16 procent.

Annons

– Lånen ska ses som en enhet och den genomsnittliga räntan är det intressanta. Men självfallet, 16 procents ränta var vid det tillfället för högt, säger Håkan Bohlin, ägaransvarig på Sjätte AP-fonden och styrelseledamot i Norrporten.

Lånen är så kallat efterställda förlagslån. De kommer efter andra fordringar vid en konkurs och är alltså mer riskfyllda och får normalt en något högre räntesats. Sådana förlagslån till räntor på 5–10 procent finns hos en del börsnoterade fastighetsbolag. Samtidigt är risken i statligt ägda fastighetsbolag jämförelsevis liten.

2003 lade de två ägarna till ytterligare lån på cirka en halv miljard till 14,7 procents ränta. Lånen på totalt 2 miljarder har för Norrporten fram till 2010 kostat 3 miljarder i räntor. På den positiva sidan finns skatteeffekten – knappa 800 miljoner kronor.

– Både lånen och det egna kapital vi investerade har blivit en väldigt bra affär för ägaren, säger Håkan Bohlin.

Alla ägare vill ha avkastning. I AP-fondernas fall är höga räntor på ägarlån ett ovanligt attraktivt sätt. För AP-fonderna är ränteinkomster värda mer än för någon annan eftersom de inte betalar skatt. Samtidigt har ränteavdraget ett värde för det betalande bolaget i form av minskad skatt. Win win. Upplägget är detsamma som i de riskkapitalägda bolagen. Bara enklare. AP-fonderna behöver inte bygga transaktionsbroar ut till något skatteparadis – de är skatteparadis.

I maj 2009 lades lånen om. Då hade lånesumman växt till 4,2 miljarder och räntan sattes till 8,25 procent. Men Norrporten behöver bara betala en fjärdedel av räntan. Resten läggs på lånet. Precis som riskkapitalbolagen gör.

Marknadsmässigt, enligt AP-fonderna. Samtidigt visar alla jämförelser att räntor på normala långa lån vid den tidpunkten låg avsevärt lägre. 5-års ränteswap, bankernas jämförelseränta vid prissättning, har sedan 2009 inte varit över 4 procent, ligger nu på dryga 2 procent. I kommunsektorn tog kreditmarknadsbolaget Kommuninvest ett likadant förlagslån från ägarna på 1 miljard. Räntan löper med ett påslag på 1,6 procent mot 5-års ränteswap. AP-fonderna jobbar med helt andra påslag. Jämförelsen med kommunsektorn är sned, menar Sjätte AP-fonden. Risken i fastighetsbolag är mycket större.

– Det ska inte gå att få tag i billiga pengar bara för att man har en AP-fond som ägare, säger Ulf Lindqvist, kommunikationschef vid Sjätte AP-fonden.

– När det gäller ägarlånen har diskussioner förts under åren inom Sjätte AP-fonden. Den generella hållningen är att är det tillåtet så gör vi det, det ger pengar till pensionärerna.

Vasakronan ägs av fyra AP-fonder ihop. Ägarna finansierade förvärvet med ett ägarlån på 12 miljarder. Villkoren för lånet finns inte angivna i årsredovisningarna och Dagens Samhälle får inte ta del av detaljerade räntesatser och löptider. Snitträntan på lånen är dock 8,7 procent. 9,5 procent 2009. Marknadsmässigt, menar kommunikationscheferna Ossian Ekdahl och Ulrika Danielson på Första och Andra AP-fonden.

– Syftet är att få en kapitalstruktur som liknar den som privata bolag har, säger Ossian Ekdahl.

Men ni väljer ett upplägg som ger väldigt höga räntenivåer och goda skatteeffekter. Är inte det därför att det är fördelaktigt för ägaren?

– Jo, det är klart att vi tar hänsyn till sådana saker också.

Läs mer i Dagens Samhälle nummer 16/2012.

Dela artikeln

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova

Senast publicerat

Igår 14:15

Farliga sjukvårdsförslag från höger och vänster

Sibylla Jämting & Mihai Banica, miljöpartiet Jönköping
Igår 12:19

"Världens bästa skola kan inte vara ett mål i sig"

Ola Håkansson, gymnasielärare, riksdagskandidat (MP)
Igår 10:35
Igår 07:00