Så mycket tjänar vårdbolagen

De sju jättarna på vård- och omsorgsmarknaden omsatte 2011 nästan 32 miljarder kronor i fjol. Men deras samlade vinst före skatt ligger på minus. Riskkapitalet gick en miljard back, visar Dagens Samhälles unika genomgång av bokslut och statistik.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration eller köpa enstaka nummer av tidningen via vår Infobank.

Vinster Dagens Samhälle har granskat de sju största koncernerna på vård- och omsorgsmarknaden, de som omsätter mer än två miljarder i Sverige. Vi har även studerat de 100 omsättningsmässigt största enskilda aktiebolagen.

De kontroversiella, privata vårdjättarna driver hundratals omsorgsboenden, mottagningar, vårdcentraler och kliniker. 2011 drog de tillsammans in 32 miljarder i intäkter, huvudsakligen skattepengar.

Rörelseresultaten – efter avskrivningar men före räntekostnader och  före skatt (EBIT) – för de sju största ligger på drygt 5 procent i snitt. På den blygsamma nivån har man legat i flera år. Vårdjättarna ligger långt efter börsbolagen, som har en snittmarginal på 12 procent. Och på näst sista raden, resultat efter räntor men före skatt, blev det förlust för jättarna. Exklusive Praktikertjänst hamnar de riskkapitalägda vårdbolagen på uppskattningsvis minus en miljard 2011.

Annons

Vårdjättarna kompenseras inte ens för inflationen, som var 2,3 procent i fjol. Möjligen kan gamla ”räntesnurror” ha påverkat en del av utfallet, men hur man än mäter är nivåerna låga.

Av de sju stora ägs alla utom Praktikertjänst och Aleris via riskkapital. Praktikertjänst tillhör drygt 2 100 läkare och tandläkare. Aleris har familjen Wallenbergs investmentbolag Investor som huvudägare.

Praktikertjänst startade redan 1960. Företaget drog 2011 in nästan 9 miljarder, hälften på tandvård, och är landets största vårdkoncern. Drygt en miljard blev resultatet i rörelsen. Det ger en unikt hög rörelsemarginal, 8 procent, bland de stora.

Av de riskkapitalägda är skandaliserade Carema störst. Carema hade intäkter på 6,5 miljarder förra året. Rörelsevinsten blev 280 miljoner kronor.

Det gav en marginal på 4 procent. Men efter banklånekostnader gjorde Carema en förlust på nästan en halv miljard (-497 miljoner). Capio, Aleris och Humana hade rörelsemarginaler runt 4–6 procent i fjol.

– Vi är inte ute efter att pressa upp marginalerna, säger Per Granath, vd på Humana.

– Det är bland de mindre bolagen de höga vinstmarginalerna syns. De som inte har kollektivavtal och avtalsenliga pensionspremier kan nog få upp lönsamheten, menar han.

Storföretagen menar att en orsak till deras egna låga vinstnivåer är betalningsviljan hos kommuner och landsting.
– Sverige har Västeuropas lägsta priser för vård och omsorg, säger Stanley Brodén, koncernchef på Aleris, som har erfarenhet från åtta länder.

– Vi upplever ibland att vi inte kan leverera kvalitet till begärda priser. Framöver kommer vi i stället att, där det går, växa genom att bygga nytt i egen regi, säger han.

I debatten påstås att vårdkoncernerna gör miljardvinster. Senaste hävdade Malmös kommunalråd Anders Schönström (S) att de ”plockar ut 7,2 miljarder kronor”.

– De nivåerna är helt främmande, säger Henrik Borelius, vd på Attendo med 3 000 anställda inom vård- och omsorg.

Koncernerna har vuxit kraftigt under lång tid. 2001 till 2010 ökade andelen privat primärvård från 17 till 30 procent, enligt SCB. Omsorg med boende har ökat med 12 procent årligen sedan år 2000.

– Nu mattas tillväxten på grund av den politiska debatten om vins­ter i välfärden, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Läs också:
Praktikertjänst är i en egen vinstklass
Assistansbolag skapar nya omsorgsmiljonärer

Mer i Dagens Samhälle nummer 33, 2012.

Dela artikeln

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova

Senast publicerat

29 juli

Gunnar Axén (M): Därför slängde jag ut min TV

Gunnar Axén, riksdagsledamot (M)
25 juli

Svårt ekonomiskt läge för flera lokala museer

Robert Olsson m fl, Sveriges museer
23 juli
23 juli

Kommunalpolitikerna springer fastighets- och byggföretagens ärenden

Richard Murray m fl, ordförande Förbundet för Ekoparken