Pressen på vårdens hyrbolag ökar

Rekryteringsproblemen i vården har gett bemanningsbolagen rekordsnabb tillväxt. Men nu hotas expansionen – ett nationellt landstingsbeslut ska stoppa inhyrningen och personalbristen slår även mot bolagen.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

På bara tio år har sjukvårdens problem att rekrytera personal drivit fram en specialiserad vårdbemanningsbransch som omsätter miljarder varje år. 

Branschjätten Dedicare dubblade till exempel intäkterna 2008–2015 till 570 miljoner. NGS Group fanns knappt för tio år sedan, men drog in över en halv miljard förra året. Flera mindre aktörer har vuxit med 100 procent eller mer flera år på raken.

LÄS OCKSÅ: "Landstingen missköter sin roll som arbetsgivare"

Annons

Samtidigt fortsätter landstingens nota för hyrpersonal att växa. Förra året med 16 procent, enligt nya siffror från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Totalt hyrdes det in läkare och sjuksköterskor in för 4,6 miljarder. 

– Ute i vården ses vi som en flexibel lösning som levererar med kvalitet vid luckor eller ökad belastning. Vi är accepterade och starkt efterfrågade, även om det inte verkar så i debatten, säger Stig Engcrantz, vd på Dedicare.

Stefan Johansson, vd på Pelmatic, kallar branschen för en räddare i nöden.

– Det är så vi bemöts i vården och av tjänstemännen i landstingen. Vi håller uppe vårdcentraler som går på knäna eller verksamheter som annars hade fallit ihop. Landstingen bjuder i praktiken över varandra i jakten på hyrpersonal, säger han.

Men nu hotas tillväxten. Orsaken är framför allt personalbrist.

– Läkarna och sjuksköterskorna räcker inte till. Det leder till en lönespiral som slår mot resultat och tillväxt eftersom upphandlingarna görs till lägsta pris i hård konkurrens. Det har blivit personalens marknad, säger Stig Engcrantz.

Rörelsemarginalen för de 30 största aktörerna ligger i snitt på 5 procent. Det är högre än andra bemanningsbolag, som tjänar 2–3 procent, men lågt jämfört med övrig tjänstesektor, som enligt SCB ligger på 9,5 procent.

– Det här är en ren volymbransch med låga marginaler. Tillgången på uppdrag är konstant. Men tillgången på personal viker, säger Stefan Johansson

Det är sjuksköterskor som är den stora bristvaran. 

– Det leder till minskade läkarbehov eftersom läkarna ofta inte kan jobba utan sjuksköterskor, och det leder i sin tur till att vårdplatser stängs för att de inte kan bemannas, säger Petter Antti, vd på Läkarjouren i Luleå.

För att trycka ner hyrkostnaderna har alla landsting och regioner tillsammans beslutat att minska beroendet av hyrpersonal. Projektet, som bland annat bygger på en 60 punkter lång åtgärdslista, lanserades i början av året och stöttas av SKL. Målet är att landstingen ska vara helt oberoende av inhyrd vårdpersonal 2019. Lyckas man innebär det ett hårt slag mot hyrbolagen. Enligt SKL handlar projektet inte bara om pengar.

– Viktigast är att stärka patientsäkerhet och kontinuitet och förbättra arbetsmiljön med välfungerande arbetslag. Det är svårt med tillfällig personal, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL.

Men inhyrning står samtidigt för bara 3,3 procent av de samlade lönekostnaderna, enligt SKL.

– Vi är en marginell företeelse som knappast kan slå sönder kontinuiteten, kont­rar Stefan Johansson på Pelmatic.

– Det är vårdens höga sjukskrivningstal, höga personalomsättning och bristen på kompetens som är problemet, inte ett fåtal inhyrda. Vi täpper igen luckor och räddar snarare patientsäkerhet och kontinuitet, säger Stig Engcrantz.

Att hyrnotan växer beror på landstingen själva, hävdar branschen. 

– Vi har sett en snabb ökning av panikköpen utanför ramavtal de senaste två åren. Det innebär att landstingen får betala betydligt högre priser samtidigt som det öppnar för oauktoriserade aktörer, säger Stefan Johansson.

När Bemanningsföretagen i höstas granskade fyra slumpmässigt utvalda landsting visade det sig att mellan 17 och 59 procent av köpen 2015 gjordes utanför avtal.

– Det är helt nödvändigt att landstingen vässar upphandlingskompetensen för att stävja det här. Snabba kast och svag kostnadskontroll gynnar ingen, säger Stefan Johansson.

Utvecklingen avspeglas i de auktoriserade bolagens andel av marknaden. Enligt Bemanningsföretagen växte de vårdinriktade medlemmarna med bara 3 procent under fjolårets tre första kvartal – på en marknad som alltså ökade 16 procent.

– Ambitionen måste vara att landstingen håller sig inom avtal. Det ger kontroll över kostnaderna och sanerar marknaden från mindre seriösa aktörer, säger Petter Antti på Läkarjouren.

Ett totalt hyrstopp skulle få dramatiska konsekvenser, tror han.

– En massa vårdcentraler och mindre sjukhus i glesbygd på orter där ingen vill jobba som anställd skulle stängas direkt.

Stora delar av kostnaderna skulle dessutom bli kvar eftersom hyrpersonalen måste ersättas med anställda. Och interna personalpooler riskerar att bli långt dyrare än hyralternativet, tror Stig Engcrantz.

– Enda sättet att få bort hyrpersonal är att landstingen bygger upp egen överkapacitet som kan hoppa in där behov uppstår, och att de inför höga ersättningar till extra­personal.

Det nystartade oberoendeprojektet har inte gjort några nettokalkyler.

– Nej, och kanske ser vi bara begränsade direkta ekonomiska effekter av oberoende. Men det ska vara ett aktivt och strategiskt val att köpa. Syftet är inte att blockera bolagen helt, även om de inte kommer att växa som förr, säger Hans Karlsson på SKL.

I den delen möter planerna inget motstånd från bemanningsbranschen.

– Tvärtom. Med samarbete kan vi komma till rätta med vårdens utmaningar. Vi är gärna ett stöd i att utveckla vården och i hur den bäst bemannas framåt, säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen.

Men en begränsning av inhyrningen riskerar att få en annan oväntad konsekvens, tror Börje Eriksson (se sidoartikel), grundare av Skandinavisk Hälsovård: Ökad personalbrist.

– Vi håller kvar läkare som skulle ha pensionerats och bemannar med folk som inte vill vara offentliganställda. Min gissning är att 1 000 av landets 7 300 allmänläkare försvinner om de inte får jobba som hyrläkare. De väljer andra jobb, säger han.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här 

Senast publicerat

Idag 06:15
Idag 05:45

”Välfärdsdebatten måste handla om medborgarna”

Lena Dahlstedt & Klara Palmberg Broryd, Nacka kommun
Idag 05:45

”Utveckla de regionala järnvägarna”

Helena Leufstadius mfl, vd Svensk kollektivtrafik